Smältande glaciär på Island. Foto: Maxim Bilovitskiy, CC BY 4.0
När FN:s klimattoppmöte avslutades under söndagsmorgonen blev resultatet en besvikelse för de som hoppades på starka löften om 1,5-gradersmålet, men det fanns också försiktigt positiva röster.
De framsteg som gjordes var att världens länder åtminstone kunde komma överens om ett slutdokument och att det beslöts om att fattigare länder ska ersättas för skador och förluster. Något som Sveriges delegation länge motsatte sig.
– Det är glädjande att länderna har enats om en fond för att ersätta de fattigaste länderna för skador och förluster, länder som bär minst skuld till klimatkrisen och ofta drabbas hårdast av dess effekter. Resultatet från COP27 kan beskrivas som ett litet steg mot klimaträttvisa, säger Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen.
Däremot var besvikelsen stor på att inte ambitionerna för att få ner utsläppen höjdes ordentligt, vilket hade behövts. Det blev också ett urvattnat dokument som till slut godkändes. I det ströks exempelvis formuleringar om att utsläppen måste minskat 2025 och att fasa ut kol och andra fossila bränslen. EUs chefsförhandlare Frans Timmerman sa bland annat att “det gjordes för många försök att dra tillbaka till och med det vi kom överens om i Glasgow” (på COP26).
– Vi skulle ha gjort mycket mer. Vi har alla misslyckats med att vidta åtgärder för att undvika förluster och skador. Våra medborgare förväntar sig att vi ska leda. Det skulle innebära att minska utsläppen mycket snabbare.
Även FN:s generalsekreterare António Guterres är kritisk mot att så lite hände:
– Låt oss vara tydliga. Vår planet befinner sig fortfarande på akutmottagningen. Vi måste drastiskt minska utsläppen nu – och detta är en fråga som inte togs upp på denna konferens. En fond för förluster och skador är viktig – men den är inte ett svar om klimatkrisen sköljer en liten östat från kartan – eller förvandlar ett helt afrikanskt land till en öken. Världen behöver fortfarande ta ett stort steg i fråga om klimatambitioner. Den röda linje som vi inte får överskrida är den linje som för vår planet över 1,5 graders uppvärmning.
Sverige hör till de länder som till och med kommer öka sina utsläpp den närmaste tiden. I Sveriges fall med minst tio procent. Dessutom görs nedskärningar i biståndet på cirka sju miljarder kronor vilket kan innebära mindre pengar till länder som drabbas av klimatförändringarna.
– Om andra länder ska lyssna på vår miljöminister krävs det att hennes egen regering verkar för att nå Sveriges redan beslutade klimatmål. Det är en grundbult i Parisavtalet att klimatambitionerna ska skärpas med tiden – aldrig försvagas, säger David Mjureke, senior rådgivare i klimat- och energifrågor på Världsnaturfonden WWF.
Källor: Naturskyddsföreningen och The Guardian
