COP16 en besvikelse med tre ljuspunkter

Toppmötet COP16 skulle ge oss detaljer om hur en räddningsplan för naturen skulle kunna implementeras. Räddningsplanen togs fram vid COP15 och nu skulle det finslipas med krav på efterlevnad och finansiering.

Under lördagen avbröts dock mötet eftersom det inte längre fanns tillräckligt många förhandlare på plats. Fortsättningen följer i digitala möten, men några beslut kan inte fattas förrän under COP17 2026 i Armenien, berättar Susanna Muhamad, Colombias miljöminister och ordförande för miljömötet, för DN.

Stor besvikelse

Naturorganisationerna uttrycker en stor besvikelse över mötet.

– Att skjuta upp viktiga frågor som finansiering och former för uppföljning kan riskera genomförandet av det ramverk som togs på Kunming-Montreal mötet för två år sedan med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, säger Åsa Ranung, policyexpert på biologisk mångfald på Världsnaturfonden WWF.

Det handlar bland annat om 20 miljarder dollar som utvecklingsländer lovats, men som ännu inte levererats. Även stiftelsen Global Biodiversity Framework Fund (GBFF), som ska kunna finansiera många av de nödvändiga åtgärderna, har fått betydligt mindre pengar än det var tänkt. WWF påpekar också att det inte skett tillräckliga framsteg när det gället att identifiera och fasa ut eller styra om subventioner som är skadliga för naturen.

Karin Lexén, generalsekreterare Naturskyddsföreningen:

– Jag är besviken och frustrerad över att naturtoppmötet inte kunde fatta beslut kring de viktiga frågorna om finansiering och övervakning. Om vi ska rädda den biologiska mångfalden måste världen agera nu. Att världens länder inte kunde komma överens på mötet i Colombia är djupt oroande inför framtiden.

Sverige har inte levererat

Även Sveriges regering får sig en känga för att de inte agerat:

– Sverige måste också agera – trots att miljöministern kom till mötet har Sverige ännu inte lämnat in någon nationell handlingsplan. 44 länder har lämnat in sina nationella strategier och handlingsplaner för biologisk mångfald och 63 procent av länderna har lämnat in reviderade nationella mål, så det är hög tid för Sverige, säger Åsa Ranung, WWF.

– Det är en stor besvikelse att många av världens länder, däribland Sverige, inte levererat sina handlingsplaner inför COP16. Vi hade hoppats att mötet lett till en ny skarp deadline för när planerna ska vara klara, men så blev det inte. Arbetet för att stoppa och vända förlusterna av biologisk mångfald måste öka takten – och för det krävs ambitiösa och konkreta planer och åtgärder, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.

Tre ljuspunkter

Men allt var inte mörker under mötet. Urfolk och lokala samhällen kommer nu få betydligt mer att säga till om i konventionen för biologisk mångfald.

– Det är fantastiskt att länderna äntligen lyckades enas om ett nytt organ och även om ett nytt arbetsprogram som ser till att urfolkens rättigheter respekteras och att deras kunskap om att förvalta naturen tas på allvar och ses som en tillgång i arbetet med att bevara den biologiska mångfalden, säger Karin Lexén.

Dessutom ska länder i globala syd få ersättning för genetisk information som hämtas i naturen innanför deras gränser och därefter blir produkter i rika länder. Något Natursidan skrev om nyligen.

Ett tredje positivt resultat är att länderna enats om hur man ska välja vilka områden i världshaven som ska skyddas.

Källa: Naturskyddsföreningen och WWF