Jordbruk. Foto: Erik Hansson
Regeringen utannonserade nyligen en ny svensk jordbruksstrategi baserad på EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2023-2027. Både WWF och Naturskyddsföreningen är kritiska till att så lite görs för att tackla artkrisen i odlingslandskapet och för att bekämpa klimatkrisen.
Sammanlagt är det 60 miljarder kronor som ska betalas ut i bidrag under åren 2023-2027, varav 45 miljarder kommer från EU. EU:s nya jordbruksavtal (CAP) utannonserades i november och sågades då av miljöorganisationerna för att det fortfarande gynnar industridrift. Nu har det tagits fram en svensk jordbruksstrategi baserad på CAP.
En stor skillnad från tidigare är att 25 procent av stöden nu kommer att öronmärkas till mer miljö- och klimatinriktad produktion. Landsbygdsministern Anna-Caren Sätherberg säger till Ekot att den nya strategin innebär “en satsning på unga lantbrukare, ekologisk produktion, fånggrödor och precisionsjordbruk”.
Men Sveriges största naturföreningar är inte nöjda. WWF anser förvisso att det är ett steg i rätt riktning att 25 procent av inkomststödet viks för miljö- och klimatersättningar, men är samtidigt kritiska till att viktiga miljöersättningar för biologisk mångfald, som till exempel restaurering av naturbetesmarker och skötsel av myrslåtterängar flyttas ut ur den gemensamt finansierade jordbrukspolitiken. I ett pressmeddelande skriver WWF att de under hösten kontaktats av flera lantbrukare som överväger att sluta med betesdjur på grund av dålig lönsamhet och den nya höjningen av stöden för naturbetesmarker anses otillräcklig.
– Bönderna behöver full ersättning för de merkostnader det innebär att hålla djur på magra naturbeten. Det måste vara mer lönsamt att hålla djur på naturbete än att hålla dem på åkermark eller i stall, annars kommer vi aldrig vända trenden för biologisk mångfald i jordbrukslandskapet, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.
Dessutom kritiseras att regeringen tar bort dagens vallersättning i slättbygd. Även det anses slå mot naturbetesbönder.
Missad chans för viktiga proteingrödor
Slutligen anser WWF att regeringen borde satsat mer på att öka produktionen av proteingrödor som foder till boskap och som föda till människor – något som är bra både för klimatet och biologisk mångfald och minska vårt beroende av import.
Naturskyddsföreningen tycker att det är “oerhört synd” att regeringen inte tog chansen att stärka lönsamheten för de lantbrukare som vill driva ett mer hållbart jordbruk med exempelvis minskad användning av bekämpningsmedel, återvätning av utdikade torvmarker i klimatsyfte, skötsel av naturbetesmarker, ekologisk odling eller andra åtgärder för att bevara biologisk mångfald.
– Det hållbara jordbruket är en förutsättning för biologisk mångfald och ett ekosystem i balans, som i sin tur är förutsättningar för en långsiktigt tryggad matförsörjning. Jordbruket kan också bidra stort till att mildra klimatkrisen. Lantbrukarna måste få ersättning för de nyttor de genererar som kommer hela samhället till godo, som exempelvis kolinlagring, pollinering och återvätning. Vi är mycket besvikna på regeringens nya jordbruksstrategi, säger Karin Lexén.
Läs mer om CAP hos Naturskyddsföreningen.
Läs även:
• EU:s nya jordbruksavtal sågas – gynnar industridrift
• Ny rapport: ”Jordbruket måste ha mer fokus på pollinatörer”
• FN: Nästan 90 % av jordbruksstöd kan skada naturen
• FN: Världens jordmån är hårt ansatt
• Alla Natursidans artiklar om jordbruk
Källor: Ekot, WWF och Naturskyddsföreningen
