President Lula agerade omedelbart för att ändra på flera beslut som förra presidenten Bolsonaro införde som hotade landets natur och minskade urfolkens rättigheter.
De nya besluten innebar i korthet bland annat:
• Stopp för gruvprojekt på urfolks mark och i skyddade områden
• Återuppta planerna på att bekämpa avskogningen i Amazonas och Cerrado
• Försvåra för illegal markanvändning i Amazonas
• Återupprätta fonden där rika länder hjälper till att finansiera ett stopp för avskogningen
• Skapa en specifik myndighet för landets urfolk
– Vårt mål är att uppnå noll avskogning i Amazonas och noll utsläpp av växthusgaser från elproduktion, samt att stimulera återanvändning av förstörda betesmarker. Brasilien behöver inte skövla skog för att bibehålla och utvidga sitt jordbruk. Vi kommer inte att tolerera våld mot minoriteter, avskogning och miljöförstöring, som redan har gjort så stor skada på landet, sade Lula den 1 januari under sitt installationstal, enligt Mongabay.
Omedelbart efter besluten från Lula gjorde Tyskland och Norge 607 miljoner dollar tillgängliga i fonden för Amazonas. De bägge länderna stoppade sina betalningar till fonden under Bolsonaros styre 2019 efter avslöjanden om omfattande skogsskövling i Amazonas.
Lula kommer också återuppta kampen mot miljöbrott. Något som Bolsonaro i stort sett helt stoppat under sina år vid makten. Innan han kom till makten hölls i snitt över 5 000 rättegångar per år i miljödepartementet. Under Bolsonaro sjönk antalet till 113 år 2019 och enbart 17 år 2020.
Under Lulas förra period som president, från 1 januari 2003 till samma datum 2011, minskade avskogningen i Amazonas med 70 procent.
Källa: Mongabay