Vacker bok om bortglömda fågelbon

Lars Jonsson är inne på anledningen i sitt förord. Fågelbon omgärdas av en del tabun. Dels har äggsamlare fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Det har varit flera fall av äggplundring av hotade fågelarters bon och det är ett brott som väcker stark avsky i sociala medier. Att vara äggsamlare känns ungefär lika accepterat idag som att sälja smuggelhundar.

I Sveriges största fågelgrupp på Facebook är det förbjudet att fotografera fåglar som ligger och ruvar eller matar fågelungar för att man inte vill att fåglarna ska störas. Det är nog två av förklaringarna till att fågelbon är ett så sällan nämnt ämne. Kanske är det bra att det är så. Vi behöver inte öka risken att störa fåglarna i sin häckning.

Samtidigt är fågelbon oerhört fascinerande. De flesta som sett ett fågelbo har nog blivit förbluffad över vilka konstverk de är. Ännu mer imponerande är det att tänka på att fågelbona skapats utan finmotoriken med händer och fingrar. Enbart med sina näbbar, klor och kroppar har fåglarna format, bona av grässtrån, löv, mossa, lera och fjädrar. Det är svårt att ens förstå hur det går till.

I boken “Fågelbo” av Susan Ogilvy får fåglarnas skapelser den uppmärksamhet de förtjänar utan att några häckningar störs (det är hon väldigt noga med att påpeka). Susan Ogilvy har valt att måla av specifika bon som hon själv eller hennes vänner och bekanta hittat i Storbritannien. Det gör varje bo i det närmaste personligt. Det finns en historia om hur och var de hittats och genom att studera hur det specifika boet tillverkats säger det inte bara något om arten, utan även om fågelindividen.

Ett av bona i boken har legat exponerat och orört ett tag. I det hade det börjat växa svalört, korsört och gräs, som noga målats av. I andra bon har fåglarna flätat in ett gammalt kvitto, trådar eller plastbitar. Som en sorglig påminnelse om människans planetomfattande påverkan.

Vi får se bon av exempelvis trastar, duvor, mesfåglar, rödhake, svarthätta, steglits, gransångare och svalor. Här finns till exempel stjärtmesens otroliga konstruktion som ser ut som en mosstäckt säck. Men även duvornas minst sagt slarviga bon som är svåra att begripa att de ens kan vara ett stöd åt äggen.

Här finns också ett bofinkbo som hade kunnat hängas upp direkt på ytterdörren som julkrans. Men framför allt har Susan Ogilvy skapat en bok som ger ytterligare fascination för fåglar och vilka otroliga bon de kan bygga. Med undantag då för duvorna. Här gäller fascinationen kanske snarare hur de kan ha överlevt.

Transparens: Natursidan fick ett exemplar av boken av bokförlaget.