Upplyst kyrka. Foto: Maths Nilsson
“Mörkermanifestet” är som en kärlekshyllning till mörkret och allt som kan verka gömma sig från våra sinnen, men som egentligen finns där att uppleva om vi bara är mer uppmärksamma. Johan Eklöfs bok borde få många att omvärdera sin syn på mörkret. Från att vara ännu en sak som vi förväntas känna oss otrygga inför till att bli fascinerade och känna nyfikenhet.
– Under mina 20 år som fladdermusforskare har jag varit ute mycket under kvällstid. Jag upptäckte att jag, precis som fladdermöss, trivs i mörker. Det blir som en visuell tystnad och väldigt avslappnande att sortera bort ljusintryck, förklarar Johan Eklöf sin kärlek till mörkret.
Det blir dock allt svårare att hitta dessa platser. Världen blir allt mer belyst. En studie från 2017 visade att jordens artificiellt upplysta områden har växt med minst 2 procent per år.
– En bra plats är att sitta ute vid kusten, tipsar Johan. Där brukar det vara lite färre lampor och att se skymningen falla över havet är mäktigt. Utnyttja även gärna augusti-nätterna när sommarljuset börjar försvinna, men det fortfarande är varmt. Ta dig tid att vänja dig vid mörkret och titta till exempel på stjärnhimlen. Du kommer också märka att det framträder nya dofter på kvällen. Att bara sitta still kan vara ett bra sätt att aktivera sinnena.
Omslaget till Johan Eklöfs bok “Mörkermanifestet”.
Du tar också upp motsatsen till mörker. Varför är ljusföroreningar ett så stort problem?
– Med artificiellt ljus stör vi den naturliga dygnsrytmen och den inre klockan hos allt levande. Det kan ställa till det på många olika sätt för olika växt- eller djurgrupper och det är oroväckande att vi lyser bort funktioner som utvecklats i miljontals år. Det är egentligen det mest grundläggande, oförändrade vi har.
En av artgrupperna som kanske är mest känd för att påverkas negativt av ljusföroreningar är fladdermöss. Johan Eklöf berättar att de känner sig trygga i mörkret. I ljus riskerar de att bli tagna av rovfåglar, så när de upplever att det är upplyst håller de sig borta. För dem är en upplyst byggnad förknippad med livsfara. I takt med att till exempel allt fler kyrkor får fasadbelysning får fladdermössen färre lämpliga bostäder och jaktmarker. I Mörkermanifestet beskrivs hur två tredjedelar av kyrkorna i Västergötland på 1980-talet hade fladdermösskolonier. Nu visar Johan Eklöf och hans kollegor att det minskat till var tredje.
– Det sker också en allmän upplysning av himlen i städer, så kallat himlaglim, som medför att natten inte blir riktigt mörk. Men det är riktade lampor mot födoplatser och boplatser som är det stora hotet mot fladdermöss. De vill inte bo där det är för ljust.
En studie från Berlin visade att brunfladdermöss förvisso rör sig över stora ytor i staden och även besöker upplysta platser, men deras boplatser fanns enbart på de mörkaste platserna i stan.
En faktor bakom insektsdöden
Det är inte bara fladdermöss som påverkas. Ljusförorerningar är en av anledningarna bakom den utbredda insektsdöden enligt en rapport som grundar sig på 150 studier. Hälften av världens insekter är nattlevande så det är inte så märkligt att de påverkas i en allt mer upplyst värld. Det har bland annat kunnat konstateras att en tredjedel av de nattfjärilar som söker sig till lampors ljus på nätterna har dött morgonen efter, antingen på grund av utmattning eller för att de ätits upp.
Att insekter dras till lampor är något som kallas för dammsugareffekt.
– Insekter navigerar efter månen och dras mot den, förklarar Johan Eklöf. De fastnar i ljuset från lamporna och kommer inte därifrån. Nattfjärilar som samlas vid en lampa en kväll kommer troligen inte pollinera några växter den natten. Men många beteenden störs också av ljuset. Insekterna tror inte att det är natt, parning kan försenas eller ske för tidigt, rovdjur har större chans att ta nattlevande insekter som försöker gömma sig i mörkret och för insekter som vill synas, som till exempel lysmaskar, så innebär ljusföroreningarna att de syns sämre.
Ljusföroreningar är inte det enda problemet för insekter. Även exempelvis bekämpningsmedel och exploatering av livsmiljöer påverkar. Det blir en cocktaileffekt av påverkan, men ljusföroreningar har länge varit ett underskattat problem.
Belysning vid väg i park – hur kan det lösas så att människor känner sig trygga samtidigt som inte djurlivet blir lidande? Foto: W.carter – Own work, CC0
Otrygghet i mörker?
När belysning diskuteras är ofta ett motargument att ljus skänker oss människor trygghet.
– Så är det ju. Människan förlitar sig på synen, säger Johan. Vi är lite hjälplösa i mörker och är rädda för det okända. Det är svårt att komma åt, men samtidigt belyser vi ofta för mycket och på fel sätt.
Han ger som exempel en gångväg under hösten. Då riktas det starka ljuset mot gångvägen medan det är helt mörkt runt omkring. Det gör att ögonen ställer in sig på den ljusaste punkten och att vi inte ser någonting alls utanför gångvägen. Miljön runt omkring kan då uppfattas som okänd och skrämmande.
Många lösningar
Vad kan vi då göra åt detta problem? Det går till exempel att välja lägre våglängder och mindre ljusstyrka, vi kan undvika onödig fasadbelyning och till exempel belysning av träd som bara är estetiskt och som inte handlar om trygghet. Det går också att ha lamporna lägre så att inte ljuset sprider sig onödigt mycket.
– En annan lösning är rörelsedetektorer. På en cykelväg eller gångväg i en park är det onödigt att ha på lampor hela tiden. Där hade vi vunnit mycket på att lamporna bara tänds när någon är i närheten. Det finns ljusdesigners som jobbar aktivt med detta. Samtidigt är led-lampor så billiga idag att det är enklare att bara brassa på med fler lampor. Vi höjer hela tiden ribban för belysningen och tänder fler lampor för att uppleva det som upplyst.
Vad skulle du vilja se för agerande från samhället när det gäller ljusföroreningar?
– Jag skulle vilja se en lag som lyfter ljusföroreningar som ett miljöproblem. Att det behandlas på samma sätt som till exempel buller, så att man måste väga för- och nackdelar mot varandra. En annan utveckling som jag skulle vilja se är att grönstråk och gröna korridorer även ska bli mörkerstråk utan så mycket belysning.
Gatubelysning förändrar livet för den tredjedel av världens ryggradsdjur och de två tredjedelar av alla ryggradslösa djur som är nattlevande. Foto: Erik Hansson
Vad kan fastighetsägare och privatpersoner göra?
– Man behöver inte ha lampan på under natten när man inte har nytta av den. Använd en timer eller en rörelsedetektor. Låt också bli att linda in träd i ljusslingor. Låt insekterna ha tillgång till trädgården även på natten och plantera nattväxter som ger doft i skymningen, till exempel vildkaprifol.
Om inte omtanke om insekter är ett tillräckligt argument, så kanske klimatkrisen kan bidra till en förändrad syn på ljusföroreningarna? Forskning har nämligen visat att dåligt riktade och onödigt starka lampor enbart i USA och Europa motsvarar koldioxidutsläpp från närmare 20 miljoner bilar och år. Återigen visar det sig att det finns kopplingar mellan utarmningen av den biologiska mångfalden och klimatkrisen.
