Blandskogar minskar risken för barkborreangrepp

En ny studie från Bialowieza-skogen i Polen visar att utbrott av granbarkborre framför allt skedde i områden helt dominerade av gran. I områden med blandade träd i olika åldrar var angreppen färre.

Granbarkborren är en nyckelart för biologisk mångfald i skogar.

– Till exempel finns det mer än 140 arter av insekter som lever som rovdjur, svampätare eller avfallsarbetare i barkborrars gångsystem. När barkborrarna lämnar träden efter ett år kommer ännu fler andra organismer som lever den döda veden ända tills stocken är helt nedmurken. Dessutom uppstår det luckor i beståndet, vilket är bra för växter och djur som gillar soliga lägen, skriver forskare vid SLU.

Nyckelart som har fått ett smörgåsbord

Samtidigt som det är en nyckelart för granskogarnas biologiska mångfald så kan den också orsaka stora ekonomiska förluster för skogsägare, inte minst i skogar med enbart granar i samma ålder, vilket är väldigt vanligt i Sverige.

– Granbarkborren gynnas av att vi har skapat ett smörgåsbord för denna insekt genom att plantera granmonokulturer på skogsmarker som lämpar sig bättre för tall- eller lövskog samt att vi bedriver kalhyggesskogsbruk. Kalhyggen skapar kantzoner där granar blir stressade av att plötsligt stå solexponerade när de tidigare stått i skogen och ökar även risken för vindfällen vilket leder till att granbarkborren gynnas, skriver skogsbiologen Sebastian Kirppu i en debattartikel i GP.

Arten gynnas dessutom av vår allt mer uppvärmda planet. När det blir varmare på sommaren hinner barkborrarna med två generationer och dessutom blir träden stressade av torka och därmed lättare att angripa för insekterna. Den globala uppvärmningen beräknas leda till fler och kraftigare stormar. Eftersom granar är mindre stormtålig än andra trädslag får barkborrarna ännu bättre förutsättningar framöver.

Trots de stora riskerna med granar och att de drabbas hårdare än andra trädslag av uppvärmningen så planteras närmare 80 procent gran i södra Sverige och antalet granar har ökat med 350 procent de senaste 100 åren, enligt en artikel i Forskning & Framsteg.

Mindre angrepp med blandskog

Det är inte bara i Sverige som granbarkborren har ett uppdukat bord. Bialowieza-skogen i Polen har sedan 2012 haft ökad torka och därmed också kraftiga utbrott av granbarkborrar – troligen den största förekomsten i historien. Den har kraftigt minskat förekomsten av gran i området och nu har forskare studerat vilka områden som drabbats hårdast av utbrotten under åren 2015 till 2019.

I sin studie, som publicerats i Forest Ecology and Management, kom de fram till att utbrottet 2019 resulterade i över sex gånger så många angripna träd som 2015, men att det var färre granar som dog inne i nationalparken än i andra skogsområden. De såg också att det blev färre angrepp i skogsområden som även innehöll andra trädslag än gran och att de största angreppen skedde i gamla bestånd av granar medan unga blandskogar hade minst angrepp.

I både Polen och Sverige används granbarkborren som anledning till ökad avverkning i naturreservat. Det är dock en lösning som får kritik både från forskare och experter och myndigheter. Naturvårdsverket skriver att det sprids en felaktig bild av att angrepp i skyddad skog, där angripna träd ofta får stå kvar, skulle vara en orsak till de storskaliga skadorna.

– Så är det inte. Naturreservaten är mer att betrakta som isolerade öar i ett stort produktionshav och bidrar inte till den stora skadebilden. Analyser gjorda 2019 visar att den övervägande majoriteten av skogen där granbarkborrar trivs ligger utanför naturreservat och andra skyddade områden. I det hårt drabbade Götaland var siffran exempelvis 97 procent och i Svealand cirka 90 procent. Att äga skog intill ett angripet naturreservat kan i vissa fall vara ett problem för enskilda skogsägare. Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelserna arbetar därför aktivt med att minska risken för att de ska drabbas av spridning.

Hjälp från naturen

Det finns också tecken på att naturen på egen hand kommer att minska angreppen. Granbarkborrens naturliga fiender ökar i antal i takt med att deras byten blir allt vanligare. Det gäller till exempel hackspettar, myrbaggar och styltflugor.

– De naturliga fienderna till granbarkborren kan hjälpa oss att hålla nere populationen av granbarkborre. Att spara redan döda granar och vindfällen med harmlösa barkborrearter kan vara ett sätt att gynna dessa fiender, säger Gunnar Isacsson, ekolog på Skogsstyrelsen.

Han anser också att skogar inte bör städas för mycket. Döda granar som angripits av granbarkborrar kan lämnas kvar för att bli boplats åt de naturliga fienderna. Om däremot alla träd som angripits avverkas så överlever inte granbarkborrarnas naturliga fiender.

Läs även

• Polen ger klartecken till avverkning i Bialoweza
• Regeringen öppnar för avverkning i 168 naturreservat
• Spara döda träd – gynna granbarkborrens fiender
• Skydda Skogen: Sluta subventionera avverkningar i skogar med höga naturvärden
• Naturvärden utplånas när granbarkborrar bekämpas

Källor: Forest Ecology and Management, Sciencemag och Forskning och framsteg