Biologisk mångfald kan minska samtidigt som antalet arter ökar

Alistair Auffret, universitetslektor i landskapsekologi på SLU och medförfattare till studierna, berättar vad som skett i Storbritannien sedan 1930-talet:
– Precis som i Sverige har den största förändringen varit förlusten av naturbetesmarker och ängar, vilken i låglandet var över 90 procent.

I den ena studien kollade forskarna på Storbritannien uppdelat i bitar på 10×10 km för att se i vilka rutor som markanvändningen förändrats och hur arterna i området påverkats.

Stor skillnad mellan Sverige och Storbritannien

Sverige och Storbritannien är två vitt skilda länder när det gäller skog och gräsmarker. Sverige består till ungefär 70 procent av skog. Storbritannien har nu ungefär tolv procent skog. En fördubbling sedan 1930, men fortfarande en väldigt liten del av landskapet. En annan skillnad mellan länderna gäller förlust av gräsmarker. I Storbritannien har mycket försvunnit på grund av gödsling av naturbetesmarker för att de ska bli bördiga och kunna användas i jordbruket. I Sverige har våra artrika naturbetesmarker ofta växt igen. Här återstår mindre än 5 procent av naturbetesmarkerna som fanns i mitten av 1800-talet.

Samtidigt har klimatförändringen också påverkat naturen och vilka arter som finns på olika platser. Med hjälp av sammanlagt 20 miljoner inrapporterade observationer av växter, fjärilar och fåglar, framför allt från allmänheten, kunde forskarna se att på de platser där miljön har förändrats mest har förhållandevis få arter försvunnit. Antalet arter har dessutom ökat inom alla artgrupper, men det innebär inte att miljöförändringarna varit bra för den biologiska mångfalden.

– I de rutor där markanvändningen ändrats var förvisso många arter kvar, men många av specialister har försvunnit. Det var tydligt för gräsmarksspecialister att de var kvar om gräsmarkerna behölls. Det var ett liknande resultat för skogsspecialister, men den positiva effekten av ökad skogsmark var svagare, vilket kan bero på att studien inte skiljer på planterad och äldre skog, berättar Alistair Auffret.

Arter som står ut med människor har gynnats

I takt med att människor förändrar landskapet och klimatet gynnas ofta samma arter. Så även om antalet arter ökar så blir det alltmer likartat och det är över lag generalisterna (de som kan välja mellan olika föda och boplatser) som gynnas medan specialiserade arter försvinner.

– Generellt så är det samma generalister som det går bra för – de arter som är kopplade till människor på olika sätt, säger Alistair Auffret.

Naturbetesmarker av stor betydelse

Extra viktiga anses naturbetesmarker vara. Även om de minskat kraftigt i utbredning bidrar de mycket till variationen och forskarna anser att de måste bevaras eftersom arterna i dessa miljöer inte klarar sig i brukade och bebyggda miljöer. Gräsmarker, där bland annat ängar, betesmarker, låglands- och höglandshedar och öppna våtmarker ingår, var den viktigaste faktorn för att förklara en rutas roll för den biologiska variationen. Denna faktor har dessutom blivit allt viktigare med tiden i takt med att gräsmarkerna har minskat. Om det fanns gräsmark kvar i en 10×10-ruta 2010 så var den dubbelt så viktig för den biologiska mångfalden på nationell nivå jämfört med 1960.

– Våra resultat belyser behovet av att skydda och återställa naturliga och halvnaturliga livsmiljöer, tillsammans med en mer fullständig hänsyn till enskilda arters krav utöver enkla mått på artrikedom i förvaltning och politik för biologisk mångfald, skriver forskarna i sin rapport.

Exempel på arter det gått bra för i Storbritannien

• Grönsiskan har ökat i Storbritannien då den är kopplad till skogsmiljöer.
• Jättedaggkäpa har ökat mycket och sprider sig även i fina gräsmarker. Kanske kan bli ett framtida hot i Sverige också, tror Alistair.
• Kvickgräsfjäril har kunnat expanderar i takt med det varmare klimatet.
• Vanliga dagfjärilar som man brukar se i trädgården, som till exempel påfågelöga och amiral har ökat sina utbredningar tack vare förändringar i både klimat och landskap.

Exempel på arter som minskat i antal

• Skogsstjärna – en skogsväxt som minskar i Storbritannien trots att arealen skog har ökat.
• Flera pärlemorfjärilar har minskat på grund av ökade temperaturer.
• Ormrot minskar eftersom fuktiga gräsmarker omvandlats till åkrar eller gödslade betesmarker.
• Liten blåklocka. Har minskat på grund av den stora förlusten av ogödslade gräsmarker.
• Eldsnabbvinge har minskat på grund av ökade temperaturer.
• Göken är rödlistad i Storbritannien och studien kopplar deras minskning till landskapsförändringar.

Källa: SLU, Nature och Nature