Krogvide odlas som energiskog till biobränsle. Foto: I, Hugo.arg, CC BY-SA 3.0.
Europeiska fågelorganisationen BirdLife släpper en rapport om bioenergi efter en lång tids undersökning. De kallar den omhuldade “gröna energin” för “det stora kol-lurendrejeriet” och menar att det finns en “mörk sida av bioenergi”. Även svenska SOF BirdLife Sverige tycker att biobränsleindustrin borde börja ändra sin produktion mot en mer miljövänlig inriktning.
Bioenergi kommer från biobränsle och är lagrad solenergi i levande organismer. Biobränslen anses förnybara eftersom biomassan (levande organismer) ständigt växer eller nybildas, till skillnad från fossila bränsen som kan ta många år att bildas. Bioenergin kommer exempelvis från trä och avfall och blir antingen fasta bränslen (exempelvis pellets), flytande (bioetanol och biodiesel) eller gasformig (biogas).
Även om energiformen är förnybar så kan den ha miljöpåverkan. Ett välkänt exempel är hur efterfrågan på palmoljan i Indonesien skapar ensidiga plantager över enorma arealer som tidigare var regnskogar. Förlusten av biologisk mångfald är här stor samtidigt som det frigörs stora mängder kol i atmosfären när skogarna avverkas och i många fall bränns. Palmolja används inte bara i livsmedel utan även i drivmedel till bilar.
LÄS ÄVEN: • Bilar förbränner nästan hälften av all palmolja i Europa
Palmoljeplantering istället för regnskog. Ett välkänt exempel på effekterna som biobränsle kan ha. Foto: Achmad Rabin Taim from Jakarta, Indonesia – P3260481, CC BY 2.0
Men det är inte bara i Indonesien som jakten på biobränse ställer till problem. BirdLife lyfter exempel från USA, Slovakien, Tyskland och Finland som alla påverkar den biologiska mångfalden och dessutom skapar större utsläpp. Inte minst när jordbruks- och skogsmark omvandlas till intensivodling av biobränsle.
I exemplet Finland menar BirdLife att skogsbolagen i jakten på bioenergi inte bara använder restprodukter från träindustrin utan nu aktivt avverkar träd, använder död ved och stubbar. På tio år har antalet stubbar som tas ut ur skogsbruket gått från 0 till 1 miljon kubikmeter och nu är bristen på död ved det största hotet mot skogslevande djur i Finland.
LÄS ÄVEN: • Biobränsle ett hot mot miljön
Hur är det då i Sverige? SOF BirdLife Sveriges informationsansvarige Anders Wirdheim menar att energiförsörjning inte är någon lätt fråga och att “snart sagt alla energislag har en baksida”.
– Som miljöorganisation förväntas vi ställa oss bakom fossilfri energi, som till exempel vindkraft och olika slag av bioenergi. Men så enkelt är det alltså inte. Även om vi i grunden har en positiv inställning till såväl vindkraft som bioenergi, anser vi att det är både vår rättighet och skyldighet att granska även dessa energislag. Vi måste också försöka se energiförsörjningen i ett helhetsperspektiv, säger Anders Wirdheim.
Som exempel nämner Anders Wirdheim att föreningen är positiva till vindkraft, men att det inte innebär att de säger ja till all vindkraftsetablering. Vindkraft ska exempelvis inte byggas i områden med stor risk för fågelkollisioner eller där fåglar trängs undan från vindkraftparkerna.
– Detta börjar vindkraftsindustrin acceptera, men det har varit en lång väg dit. På samma sätt ser vi på bioenergin. Vi ser mycket positivt på de exempel där vi kan utnyttja biologiskt material till att producera energi utan att detta går ut över natur och biologisk mångfald. Men vi är bestämda motståndare till energiproduktion som innebär förluster av värdefull natur och negativ påverkan på växt- och djurliv. I detta sammanhang vill vi också rikta en viss kritik mot de aktuella branscherna.
Träpellets är ett exempel på fast biobränsle. Foto: Amaza, CC0.
SOF BirdLife Sverige lyfter exempel från den svenska trävaruindustrin där ”värdelösa” trädslag som sälg, asp och rönn avverkas trots att dessa trädslag biologiskt sett är mycket värdefulla. Att de blir flis är en stor nettoförlust för miljön.
– Enligt vår erfarenhet är det ofta inte markägaren i fråga som ligger bakom avverkningen. För honom eller henne hade träden gärna fått stå kvar. Det är istället entreprenörer av olika slag som varit drivande, säger Anders Wirdheim.
Han berättar också om ett aktuellt exempel från Kenya där en entreprenör med koppling till ett svenskt storföretag ansökt om att få avverka ett mycket värdefull skogsområde kallat Dakatcha. Den naturliga skogen skulle enligt planerna ersättas av en mycket stor odling av purgerbuskar, som har mycket energirika frukter och som bland annat används för att producera biodiesel. Biodieseln skulle säljas till det svenska storföretagets anläggningar i Sydeuropa, men enligt en studie som Nature Kenya gjorde tillsammans med brittiska fågelorganisationen RSPB skulle biobränslet inte bli mer miljövänlig än utvinning av fossil olja, och utsläppen av koldioxid beräknades bli sex gånger större. 2012 beslutade Kenyas National Environment Management Authory, NEMA, att slutligen säga nej till planerna på avverkning i Dakatcha.
– Det är alltså inte utan skäl som BirdLife, såväl internationellt som här i Sverige, intar en avvaktande och i flera fall klart negativ hållning till biobränslen. Det borde ligga i såväl vindkrafts- som biobränsleindustrins intressen att utveckla sina respektive näringar i en hållbar och naturvänlig riktning. Men av detta ser vi inte mycket idag, även om det som redan nämnts skett en viss omsvängning inom delar av vindkraftsindustrin, säger Anders Wirdheim.
BirdLife kommer nu lämna förslag till EU så att unionens kommande bioenergipolicy är “green rather than green-washed” (miljövänlig istället för grönmålande). I januari 2017 kommer BirdLife International dessutom släppa en dokumentär om bioenergi, kallad “The Burning Issue”. Se trailern här under.
[youtube_sc url=”https://www.youtube.com/watch?v=WSA5_9dvyDM”]
• Klicka här om du inte kan se filmen här ovan.
Källa: BirLife
