Bikupor påverkar vilda pollinatörer negativt

En ny studie som utförts i Paris visar att bikupor med honungsbin i närheten påverkar antalet vilda bin, humlor och skalbaggar negativt.

Att det hittas färre pollinatörer i naturen och i jordbruksmiljöer har det rapporterats om frekvent de senaste åren. Det har även gjorts studier som visat att städer numera kan agera som skyddade zoner för en del pollinatörer eftersom de där löper mindre risk att drabbas av bekämpningsmedel och möter dessutom en hög variation av växter som blommar under den lång period.

– Detta har lett till miljöpolitik som stöder pollinatörer i stadsområden. Politiken är emellertid ofta begränsad till att uppmuntra bikupor för honungsbin, vilket resulterat i en stark ökning av antalet bikupor i städer, skriver forskarna i inledningen till sin studie “Wild pollinator activity negatively related to honey bee colony densities in urban context“, som publicerats i PLOS One.

Forskarna ville undersöka om bikuporna ledde till ökad konkurrens mellan honungsbin och vilda pollinatörer.

Deras resultat visade att det skedde färre blombesök för vissa pollinatörer om det fanns bikupor i närheten och att densiteten av bikupor påverkade de vilda pollinatörerna negativt. Ju fler bikupor i närheten, desto färre vilda pollinatörer besökte blommorna. Skalbaggar och stora solitära bin påverkades negativt med bikupor inom 500 meter och för humlor märktes en effekt även på 1 km avstånd. Forskarna kunde också märka att det blev en ojämnare pollinering av blommor med bikupor inom 1 000 meter.

En annan slutsats av de 32 694 registrerade blombesöken var att honungsbina och de vilda pollinatörerna hade olika preferenser av växter:
– Vi fann att vilda pollinatörer besökte signifikant fler vilda växter än honungsbin. Dessutom föredrog honungsbin att söka föda hos odlade växtarter, medan vilda pollinatörer inte hade någon preferens för en viss växtgrupp.

För små solitära bin, flugor, blomflugor och fjärilar märktes ingen skillnad om det fanns bikupor i närheten.

– Vi förespråkar ansvarsfulla metoder för att mildra införandet av hög täthet av honungsbikolonier i stadsmiljöer. Ytterligare studier behövs emellertid för att fördjupa vår kunskap om potentiella negativa interaktioner mellan vilda och domesticerade pollinatörer, skriver forskarna.

Läs även:
• Honungsbin sprider sjukdomar till humlor
• Hos honungsbin bidrar de svaga till kolonins överlevnad
• Ny studie visar kraftig nedgång för pollinatörer i Storbritannien

Källa: “Wild pollinator activity negatively related to honey bee colony densities in urban context“