Fiskare i Bengaliska viken, Orissa, Indien. Foto: Debashis Mukherjee NOAA via Flickr
Bengaliska viken kan ha nått en oåterkallelig ”tipping point”, enligt ett internationellt forskarteam. Något som kan påverka alla världens hav och kvävets kretslopp globalt. Cirka 200 miljoner människor lever på fisket och om det slås ut kommer det snart att innebära konflikter och en massiv flyktingström, skriver författaren Amitav Ghosh i The Guardian.
Klockan klämtar för Bengaliska viken. Vattnet är förorenat, fisken är snart slut efter årtionden av bottentrålning och nyligen upptäcktes en 60 000 kvadratkilometer stor ”död zon” i havet. En zon som växer och är full av svavel. Förloppet påskyndas av föroreningar och av klimatförändringarna, säger forskarna.
En fjärdedel av jordens befolkning koncentreras i åtta länder kring den Bengaliska viken. Klimatförändringen som har gett torka och vattenbrist tvingar allt fler att leva på just fiske. 61 procent av Indiens fiskare lever redan under fattigdomsgränsen. Fångsten utgörs främst av sardiner, alla större fiskar är borta.
På 60-talet uppmuntrades bottentrålning efter räkor i Bengaliska viken för att tillgodose den globala marknaden. Sedan dess har havets ekosystem fastnat i de stora näten och djur som vattensköldpaddor och delfiner har varit en bifångst som kastats bort. Idag så samlas bifångsten in och behandlas och blir sedan foder i kycklingfabriker och fiskfarmer.
Regeringarna kring Bengaliska viken har hela tiden strävat efter att utöka fisket, utan att tänka på långsiktig hållbarhet. På 80- och 90-talen expanderade fisket till nya områden i jakt efter fler arter. Trålarna åkte längre och längre bort från sina hemmavatten för att hitta fisk. Detta ledde till konflikt mellan Sri Lankas, Indiens och Pakistans fiskeflottor med både dödsiffror och arresteringar.
Merguiskärgården i Myanmar och vid gränsen mellan Thailand och Myanmar finns några av de mest isolerade och obefolkade delarna i viken. Dessa områden har tidigare varit kända som mycket fiskrika. Idag har fiskbeståndet där nästan försvunnit. Cynidförgiftning av fisk och dynamitsprängningar har gett söndertrasade korallrev. Samtidigt har klimatförändringen orsakat korallblekning. Nu används båtar med starka gröna strålkastare som riktas ned i vattnet på natten för att attrahera plankton och bläckfisk. Skenet är så starkt att det syns från rymden.
Fiskare drar in nät vid Bengalsika viken, Indien. Foto: Debashis Mukherjee, NOAA via Flickr
Flera stora floder rinner ut i Bengaliska viken och för med sig avloppsvatten, plast, industriavfall och utflöden från jordbruk och från livsmedelsindustrier som fiskuppfödning. Den höga koncentrationen av föroreningar kombinerade med minskade fiskbestånd kan leda till ett enormt uppsving av plankton, eftersom dessa inte hålls efter av fisken längre. Något som också gör att syret i vattnet går åt.
Amitav Ghosh skriver att det som händer i viken är en katastrof på många sätt. Det är dålig politisk policy, överexploatering, ohållbar avfallshantering och klimatförändringar som intensifieras och som kan ge verkningar på ett oförutseddbart sätt.
Det krävs ändring i policyn och attityden hos regeringarna kring viken, menar Amitav Ghosh. Havet har allt för länge betraktats som en ändlös resurs. Istället ska havet ses som ett hotat område som behöver skydd, och då i samverkan med de som bor runt viken som är beroende av havet. Lösningarna måste utformas med försiktighet eftersom det gäller miljoner människors livsförsörjning.
Källa: Guardian
