Myggbekämpning från helikopter i Färnebofjärden. Foto: Marie Gillander
Myggbekämpning från helikopter i Färnebofjärden. Foto: Marie Gillander
Det har totalt lagts över 100 miljoner kronor de senaste 15 åren på att bekämpa de enorma mängder mygg som kläcks i Nedre Dalälven varje år. I år görs ännu en insats med bekämpningsmedel, men nu efterlyser Havs- och vattenmyndigheten andra, naturliga lösningar för att inte gynna myggorna i området på lång sikt.
Naturvårdsverket har i år återigen godkänt bekämpningsmedel mot översvämningsmyggorna i Nedre Dalälven-området. Myggorna är ett stort problem för de boende i området och drabbar dessutom friluftslivet. Antalet myggor i området är bland de högsta som uppmätts i världen, enligt Kemikalieinspektionen. Oftast är det som mest myggor under våren och försommaren, men antalet kan också explodera i samband med översvämningar i älven, vilket kan ske när som helst under sommaren.
Enligt Naturvårdsverkets undersökning skadar bekämpningsmedlet BTI även fjädermygglarver, men tycks inte ha några direkta effekter på fåglar, fiskar och däggdjur, inklusive boskap och husdjur. Däremot är kunskapen om effekter på näringsväven bristfällig.
LÄS MER: • Så ska myggen bekämpas i Nedre Dalälven.
Nu vill Havs- och vattenmyndigheten se andra naturliga lösningar som fungerar bättre i ett längre perspektiv. Det kan till exempel röra sig om att hålla landskap öppna och reglera vattenflödena i Dalälven för att undvika översvämningar. Att fortsätta med bekämpningsmedlen kan skapa obalans i ekosystemen.
– På sikt så är det nödvändigt att fasa ut den här typen av besprutning. Att laborera på detta sätt med naturen kan skapa en obalans i ekosystemen. Så när man väl slutar med besprutningen så har man skapat ett system med en mycket större myggproduktion än man hade innan, säger Niklas Egriell, utredare på Havs- och vattenmyndigheten till P4 Dalarna.
Dessutom menar myndigheten att bekämpningsmedel framför allt ger en effekt lokalt i vattensamlingarna, men att det inte gör så stor skillnad på landskapet i stort och därmed inte för befolkningen som bor i området.
Källor: Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och P4 Dalarna
