Barn och unga känner allt mindre hopp inför klimatkrisen
I åldern 12-18 år känner sig allt färre hoppfulla inför framtiden när det gäller utmaningen att lösa jordens klimatkris. Det visar en ny undersökning, utförd på uppdrag av Våra barns klimat.
Översvämning av floden Missouri 2011.
38 procent av Sveriges barn och unga i åldrarna 12-18 år uppger i en ny undersökning att de känner sig ganska eller mycket hoppfulla inför framtiden “när det gäller att lösa jordens klimatproblem på ett bra sätt”. Det är en kraftig minskning sedan undersökningen gjordes första gången år 2020 då motsvarande siffra var 51 procent.
Sedan 2020 har planeten bland annat utsatts för rekordvärme både i luften och i haven under flera år, Europa har drabbats av långvarig torka och värmebölja och de värsta bränderna någonsin har härjat på många håll.
– Alla barn ska få leva på en välmående planet och det är vi vuxna som behöver agera för att de ska känna hopp om sin framtid, säger Klara Adolphson, styrelseordförande för Våra barns klimat, som beställt undersökningen för fjärde året i rad.
Känner inte att de kan påverka
Det är inte bara hoppet om att lösa klimatkrisen som minskat. De svarande i undersökningen har också i allt större grad tappat tron på att de kan påverka. Från 65 procent 2020 till 48 procent 2024.
– Beslutsfattare måste ta ansvar för barnen och klimatet och se till att det blir enkelt för alla att leva hållbart. Nu behöver vi en handlingskraftig politik som både ger framtidstro och skyndar på omställningen, säger Klara Adolphson.
Källa: Våra barns klimat
