Avverkningsanmält: 340 hektar skog med höga naturvärden söder om Idre

En privat markägare har avverkningsanmält 340 hektar gammelskog söder om Idre nära Foskvallen, i Älvdalens kommun. Skogen har rikligt med skyddsvärda arter och används även som betesmark för renarna i Idre sameby. Trots detta har markägaren inte informerat samebyn om kommande avverkning. Medlemmar i Skydda Skogen och Dalarnas Naturskyddsföreningen har besökt skogen och försöker nu stoppa avverkningen.

Michael Lander, som är medlem i Skydda Skogen, upptäckte nyligen avverkningsanmälan i den fina naturskogen och tog initiativ för en inventering. Han säger:

– Det är en så otroligt vacker skog att jag blir glad att vara i den, men sorgsen på samma gång när jag vet att den ska huggas ned av en privat markägare. Någon som inte ens bor här.

Det är bråttom att försöka stoppa avverkningen eftersom de sex veckorna från när avverkningsanmälan kom in till Skogsstyrelsen snart har löpt ut. Om inte Skogsstyrelsen sätter stopp innan sex veckor är det fritt fram för markägaren att avverka.

Under de senaste dagarna har Michael Lander och medlemmar från Dalarnas Naturskyddsförening besökt en liten del av den stora avverkningsanmälan. Skogen har visat sig ha rikligt med skyddsvärda arter. Till exempel mängder av tjäder, lavskrikor, och de rödlistade och nära hotade fåglarna talltita, tretåig hackspett och spillkråka. Alla dessa fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen (§4) och flera av dem ska vara skyddade enligt fågeldirektivet. Utan dispens från Länsstyrelsen (§§ 14 och 15 i artskyddsförordningen) är det förbjudet att skada de fridlysta arternas livsmiljöer och växtplatser. Något som markägare, skogsbolag och myndigheter ska ta hänsyn till- men sällan gör i verkligheten.

Inventerarna har hittat många ovanliga vedsvampar, bland annat de sällsynta och starkt hotade vedsvamparna urskogsporing och kolticka. Dessa är arter som enligt SLU Artdatabanken inte tål avverkning och har därför blivit ovanliga. I SLU:s Artfakta kan man läsa om hoten mot urskogsporing: “Hoten mot arten utgörs främst av avverkning” om koltickan står det: “Svampens växtplatser bör undantas från skogsbruk och man bör lägga särskild vikt vid att spara gamla tallar“.

I det avverkningsanmälda skogslandskapet finns insprängda tjärnar, myrar och bäckar.

– Hydrologin och vattenkvalitén i sjö- och myrlandskapet riskerar att påverkas negativt av den kommande avverkningen, skriver Dalarnas Naturskyddsförening i en rapport som ska skickas till Skogsstyrelsen.

Många tallar och granar är 150-200 år och en del tallar är ännu äldre, över 250 år och har pansarbark. Sådan bark finns endast på tallar som uppnått en hög ålder. Gamla träd är mycket viktiga för artrikedomen i en skog. Tar man bort ett äldre träd tar man även bort många arter som lever i och intill trädet – inneboende svampar, lavar, mossor, insekter, fåglar och fladdermöss. Varje trädart har sina epifyter – organismer som lever utanpå växter utan att ta näring eller vatten från dem.  I Sverige är det oftast lavar. I denna skog har träden mycket hänglavar, bland annat garnlav och violettgrå tagellav som båda är rödlistade som nära hotade (NT). Renarna är beroende av hänglavarna som föda, de äter dem på vintern när de inte kommer åt marklavarna som är täckta med snö.

Det har varit flera bränder i skogen, vilket brandljud och brandljudstubbar vittnar om. Brandljud är en stamskada på ett träd, orsakad av värme från skogsbrand. Barken faller av och veden blottas. Om trädet överlever branden börjar skadan övervallas. Brandljud finns främst på tallar, som tack vare sin tjocka bark kan överleva branden. Vissa arter kan bara leva där det har brunnit, t ex kolflarnslav som är rödlistad som nära hotad (NT) och finns i denna skog.

Dalarnas Naturskyddsföreningen vill att Skogsstyrelsen agerar och stoppar markägaren från att avverka skogen. Medlemmar från naturskyddsföreningen skriver i sin rapport till Skogsstyrelsen att naturvärdena riskerar att påverkas mycket negativt av en föryngringsavverkning. Dessutom ligger området intill ett riksintresse för rörligt friluftsliv i norr och nära vattendraget Österdalälven. Det är ett Natura 2000-område som är av riksintresse för naturvård.

Denna skog är ännu ett exempel på en skog med höga naturvärden som har avverkningsanmälts. Vid Grövelsjön i närheten finns fler avverkningsanmälningar i naturskog med skyddade arter. Alla arter som finns i dessa skogar kommer att påverkas negativt av avverkning.

Anmärkningsvärda arter som hittats i området:

S= Signalart (indikerar höga naturvärden) NT= nära hotad, VU= sårbar, EN= starkt hotad

Bronshjon (S), mindre märgborre “S), tjäder, orre, kungsörn (NT), sparvuggla, tretåig hackspett (NT), spillkråka (NT), talltita (NT), kornig nållav (S), vitgrynig nållav (NT), blågrå svartspik (NT), blanksvart spiklav (NT), dvärgbägarlav (NT), kolflarnlav (NT), mörk kolflarnlav (NT), garnlav (NT), talltagel (S), violettgrå tagellav (NT), vedflamlav (NT), vedskivlav (NT), stuplav (S), bårdlav (S), luddlav (S), vitmosslav (S), gammelgransskål (NT), vaddporing (NT), timmergröppa, vitplätt (NT), kolticka (EN), vedticka (S), rävticka (S), eldticka, gränsticka (NT), tallticka (NT), gräddporing (VU), fläckporing (VU), urskogsporing (EN), kådvaxskinn (NT), giftkremla, spadskinn (VU), grantaggsvamp (NT), orange taggsvamp (NT), dropptaggsvamp (S), smalfotad taggsvamp (VU), fjällig taggsvamp, motaggsvamp (NT), tajgataggsvamp (VU) och nordtagging (NT).