Avverkningar försämrar skogars kolsänkor “överraskande mycket”
Kalhygge i Pajala. Foto: Marcus Westberg
En ny studie från Näringslivets forskningsinstitut Etla i Finland har kommit fram till att skogens förmåga att binda koldioxid försämras kraftigt efter avverkning.
Forskarnas slutsats är att avverkning minskar den årliga kolsänkan i skogen nästan dubbelt så mycket som den mängd kol som lämnar skogen som virke. Träd binder ungefär 200 kg kol per kubikmeter, men för varje kubikmeter virke som avverkas försämras skogsmarken förmåga att binda kol med 350-400 kg per år.
Att det hade en så stor effekt förvånade forskarna.
– Även om virket används i långlivade produkter där kolet hålls lagrat, så kompenserar detta bara hälften av skogsmarkens försämrade funktion som kolsänka. Det visar hur betydelsefullt det är med klimatpolitik som förstärker kolsänkorna, förklarar Etla-forskaren Jussi Lintunen.
I Sverige blir skogen till 75 procent kortlivade produkter.
Kalavverkningar förämrar kollagringen ytterligare
Forskarna kunde också se en tydlig ökning av skogens kollagring under tider när avverkningen minskat, till exempel under finanskrisen 2009 eller under coronakrisen 2020.
Dessutom kom forskarna fram till att de negativa effekterna av avverkning är särskilt stor vid kalavverkningar eller trakthyggesbruk som det kallas i branschen. Vid kontinuitetsskogsbruk där bara vissa träd avverkas åt gången påverkas kollagringen betydligt mindre.
I Sverige är kalavverkningar det klart dominerande sättet att bruka skogen. Sveaskog sköter till exempel bara 1 procent av sina skogar med hyggesfria metoder. För bolaget SCA är det 3 procent.
