Avverkning i Moras sista tjäderskogar trots domstolsbeslut
Birdlife Sverige anser att fallet är ett tydligt exempel på hur "oseriösa verksamhetsutövare" kan avverka innan ett domslut hinner komma. Nu funderar föreningen på att anmäla Skogsstyrelsen.
Tjädern har inte behandlats väl i Moratrakten. I slutet av 1990-talet fanns kunskap om nio tjäderlekplatser inom ett cirka 160 kvadratkilometer stort område väster om Mora. Bengt Oldhammer, engagerad i Naturskyddsföreningens lokala skogsgrupp, berättar att tjäderlekplatserna låg på ungefär 2,5 km avstånd från varandra, vilket betyder att det vid den tidpunkten fanns ett nätverk av sammanhängande lekplatser.
– Dåvarande Skogsvårdsstyrelsen i Mora informerades om detta i förhoppning om att informationen skulle komma till användning inom skogsbruket. Alla utom två tjäderspelsplatser avverkades.
Näst sista tjäderskogen höggs 2020
2020 höggs delar av den näst sista tjäderskogen. Här fanns som mest 13 tjädertuppar och dessutom rödlistade arter som exempelvis ringlav, berättar Bengt Oldhammer:
– När Mellanskog ville avverka delar av denna lekplats 2018 begärdes att området skulle skyddas som naturreservat. Länsstyrelsen gav 2020 upp alla planer på ett reservat trots de naturvärden som fanns då. Markägarna ville inte skydda skogen.
2023 återstod två av de nio forna skogarna med tjäderspel väster om Mora varav en alltså hade sargats av Mellanskog i norra delen. Då avverkningsanmälde bolaget Fiskarheden centrum av samma lekplats, som då hade cirka åtta spelande tuppar. Nu kontaktade Naturskyddsföreningen experter på Birdlife Sverige för att försöka få hjälp med att rädda denna spillra av naturskogsartad barrblandskog med gamla, stora träd.
Mark- och miljödomstolen gav Birdlife Sverige rätt
Birdlife Sverige kontaktade Skogsstyrelsen, som dock godkände avverkningen. Fågelföreningen överklagade då avverkningsbeslutet till mark- och miljödomstolen, som gav Birdlife Sverige rätt.
Domstolen konstaterar att det anmälda avverkningsområdet i målet är beläget över centrum för en stor tjäderlekplats. Skogsstyrelsen har därmed frångått sina egna råd om att 200 meter runt lekplatscentrum helt bör undantas från avverkning.
Efter domen gjorde Skogsstyrelsen några justeringar med ökad hänsyn i avverkningen och skrev bland annat: “Tjädern finns på tillfredsställande nivå i Dalarnas län. (…) arten bedöms inte påverkas negativt av skogsbruk i Dalarna”. Fiskarheden avsåg spara två områden på 0,45 och 1,25 hektar i området som hänsyn till tjäderspelplatser i det drygt 12 hektar stora området.
Avverkning innan dom
Birdlife Sverige ansåg att även detta beslut var felaktigt eftersom det inte stämmer överens med Skogsstyrelsen egen vägledning för tjäder, som domstolen påpekade (se citat här ovan). Skogsstyrelsens beslut överklagades därmed till Mark- och miljödomstolen igen, men innan domstolen hann behandla ärendet hade skogsbolaget Fiskarheden avverkat skogen.
Christer Johansson, sakkunnig om skog hos Birdlife Sverige, är besviken över hur ärendet hanterats.
– Det är givetvis väldigt tråkigt, eftersom den för området unika spelplatsen och tjäderns livsmiljö nu inte längre finns kvar. Vi tycker vi har varit tydliga mot Fiskarheden att de skulle invänta den juridiska hanteringen av ärendet. Det betyder till exempel att man avvaktar de tre veckor som vi hade på oss att överklaga beslutet från Skogsstyrelsen. Tyvärr tog det över en vecka från det att beslutet togs till dess att vi fick det, eftersom Skogsstyrelsen skickade via vanlig postgång. Två dagar efter det att vi fått beskedet skickade vi in vår överklagan, men då var området redan avverkat. Vi fick kännedom om att Fiskarheden hade maskiner i närheten och påminde ledningen om detta ärende, men fick inget svar.
Skogsbolaget anser sig ha följt reglerna
Ulrica Lund Lissman, kommunikationschef på Fiskarheden, svarar kort i ett mejl att “ingen information om överklagan framkom innan avverkningen”.
Domstolen var i sin första dom tydlig med att Skogsstyrelsens egen vägledning för tjäder skulle följas. Denna innebär att avverkning inte tillåts inom 200 meter från lekplatscentrum. Trots detta var era hänsynsytor för tjäderspelen enbart 0,45, respektive 1,25 hektar stora – hur kommer det sig?
– Vi följde Skogsstyrelsens beslut, vilket gav oss tillstånd att avverka trakten med hänsyn. Mer än 41 procent av traktens areal lämnades som hänsyn i form av kantzon, sumpskog och gamla tallar, säger Ulrica Lund Lissman.
Christer Johansson på Birdlife Sverige påpekar att ”ett ansvarsfullt skogsbolag hade avvaktat de tre veckor som vi har på oss att lämna in vår överklagan”. Nu dröjde det tio dagar innan Birdlife fick reda på beslutet. Därefter överklagade de på två dagar.
Han anser inte heller att hänsynen som Skogsstyrelsen angav var tillräcklig:
– Nej, Skogsstyrelsen tog beslut om i princip samma hänsyn som verksamhetsutövaren hade tänkt lämna innan vårt första överklagande. Den hänsynen räcker inte för att behålla någon tjäderlekplats i området. Domstolen var tydlig med att Skogsstyrelsens egen vägledning för tjäder skulle följas. Denna innebär att avverkning inte tillåts inom 200 meter från lekplatscentrum. Eftersom hela avverkningen var lagd över lekplatsen skulle därmed det korrekta beslutet ha varit att förbjuda avverkningen. Det bästa hade ju varit om domstolen fattat ett sådant beslut direkt, istället för att återförvisa ärendet till Skogsstyrelsen. Vi är övertygade om att domstolen knappast hade accepterat Skogsstyrelsens ”nygamla” beslut.
Det borde inte få fortsätta på det här viset!
Även Daniel Bengtsson, fågelskyddsansvarig på Birdlife Sverige, har varit involverad i fallet. Han anser att fallet är ett tydligt exempel på hur oseriösa verksamhetsutövare får fritt spelrum.
Det låter på pappret som ett enkelt sätt att slippa rätta sig efter domstolsbeslut – att helt enkelt avverka innan dom fallit. Är det så enkelt?
– Det verkar tyvärr vara så. Det här är ett tydligt exempel på hur oseriösa verksamhetsutövare ”uppmuntras” att utföra avverkningen på dagen sex veckor efter inlämnad avverkningsanmälan, då Skogsstyrelsen i stort sett aldrig hunnit fatta något beslut om försiktighetsåtgärder inom den angivna tiden. Då överlämnas lagefterlevnaden helt till verksamhetsutövaren och sannolikheten att någon blir dömd för lagbrott är i princip noll. Mark- och miljödomstolen avskriver konsekvent målen så fort skogen avverkas, även fast frågan är om den anmälda avverkningen borde ha förbjudits eller om det funnits skäl att återförvisa målet för fortsatt utredning. Vi anser att detta gäller oavsett om avverkningen har utförts eller inte. Några av besluten har vi överklagat till Mark- och miljööverdomstolen, men ännu inte fått besked om prövningstillstånd. Vårt syfte är att få Skogsstyrelsen att följa lagstiftning och rättspraxis i fråga om att fatta beslut som uppfyller kunskapskravet samt den hänsyn för aktuella arter som artskyddsförordningen och naturvårdsdirektiven kräver.
Vad händer i det här fallet nu?
– Vi har ännu inte fått besked från mark- och miljödomstolen om att avskriva målet, men det kommer troligen inom kort. Vi ser oss nog tvungna att överklaga även detta beslut, i hopp om att Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) ska ta upp målet till prövning. Det borde inte få fortsätta på det här viset! Ett alternativ är att JO-anmäla Skogsstyrelsen för felaktig myndighetsutövning, men en juridisk tillrättavisning från MÖD vore förhoppningsvis mer effektivt.