Cycas-kottepalmer hör till världens mest hotade släkten enligt WWF:s Living Planet Report. Här en Cycas armstrongii. Foto: John Tann from Sydney, Australia – CycadUploaded by berichard, CC BY 2.0
När det pratas om massutrotningen av arter är det framför allt djur som brukar avses, men även växter är hårt drabbade. De senaste 250 åren har minst 600 växtarter dött ut.
I State of the World’s Plants and Fungi 2020 från Royal Botanic Gardens görs en uppskattning att hela 2 av 5 växter globalt hotas av utrotning och även WWF:s Living Planet Report 2022 tar upp att världens växter är hotade. Men det är inte enbart frågan om att växter närmar sig utrotning, i många fall har de även dött ut i modern tid.
Aelys Humphreys, vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet, forskar bland annat om växter som dött ut. Det är förvisso en naturlig del av evolutionen, men nu pågår utrotningen av arter i ett mycket högre tempo än vad som kan kallas vara normal evolution.
Måreväxten Hindsia violacea har utrotats. Bild: Edwards, Sydenham, 1769-1819; Lindley, John, 1799-1865, book page, No restrictions
– Vi känner till nära 600 växtarter som har dött ut under de senaste 250 åren men vi vet också att det är en underskattning. Det beror delvis på otillräcklig kunskap om den biologiska mångfalden i många delar av världen. I relativt outforskade delar av världen, till exempel tropikerna i Afrika eller Nya Guinea, hinner arter dö ut innan vi ens hittat eller hunnit beskriva dem som arter. Det är områden som vi vet har hög artrikedom och där vi fortfarande hittar många nya arter, säger Aelys Humphreys i en artikel på Stockholms universitet.
Hon berättar okcså att växterna är en förutsättning för mycket annat liv. En enda växt kan interagera med upp till tusen andra arter i form av pollinatörer, fröspridare, föda till djur, livsmiljö för att lägga ägg och samarbeten med svampar under jorden. Därför kan utrotningen av växter få enorma konsekvenser och de största hoten är utan tvekan mänsklighetens förändringar av växternas livsmiljöer, exempelvis i form av skogsavverkning eller jordbruk.
– I Sverige har till exempel förändrade jordbrukstraditioner lett till att vattendrag har täppts igen och torkat ut, vilket har lett till att vattenväxter har dött ut. Många öppna betesmarker har också växt igen vilket har lett till att ängsblommorna som växer där är på väg att försvinna. Klimatet har hittills haft mycket mindre effekt på växters utrotning än till exempel jordbruket och skogsavverkningen, ingen växtart har hittills dött ut på grund av klimatförändringar vad vi vet. Men tillsammans med förstöring av livsmiljöer kan klimatförändringar snabba på utrotningstakten, säger Aelys Humphreys.
Källor: Stockholms universitet
