Finskrysk varg. Foto: Günter Lenhardt
Vargar ser vildsvin som byten och kan påverka så att de blir skyggare och undviker öppna marker. Det berättar Henrik Thurfjell, på SLU Artdatabanken, som forskat både på vargar och vildsvin.
Den 20 februari spårade länsstyrelsen sex vargar som jagat vildsvin utanför Uppsala. I snön kunde spåraren följa vargarnas jakt fram till platsen där vildsvinet dödades och åts upp av flera vargindivider i familjen.
Henrik Thurfjell har disputerat på vildsvinens rörelsemönster och har forskat på vargpredation, men på andra arter än vildsvin. Idag är Henrik miljööanalysspecialist på SLU Artdatabanken.
Tar vargar vildsvin?
– Ja, det gör de. Över hela världen där det finns varg finns det ofta vildsvin och då ser också vargarna dem som ett potentiellt byte. Det händer att de tar även stora vildsvin men de allra flesta vildsvin som vargar dödar är kultingar på under 25 kilo.
Det är välkänt att vargar tar vildsvin i andra delar av Europa, men alla vargfamiljer verkar inte ha lärt sig jakttekniken som behövs för att jaga vildsvin. Där vargar jagar vildsvin blir vildsvinen rädda för varg. En av vargens främsta funktioner i ekosystemet är just att kunna påverka bytesdjurens beteenden, det brukar kallas “rädslans landskap” eller “skräckologi“.
Tror du vargar kan skapa ett ”rädslans landskap” i Sverige som påverkar var vildsvinen kommer att känna sig trygga?
– Det tror jag, absolut. På estländska Dagö vågade vildsvinen inte vara på öppen mark efter att vargarna återetablerades på ön, berättar Henrik Thurfjell. Vargarna gjorde så att vildsvinen blev mycket mer försiktiga och var mer i skogen. Dessutom så finns det forskning på dingos som jagar vildsvin i Australien. Där backar vildsvinen ofta in i snårig vegetation när de blir attackerade av vargar. Öppen mark blir mer riskabel för vildsvinen om det finns varg.
Vildsvin. Foto: Rolf Nyström
Finns det platser i Europa där vargen gör så att vildsvinen inte överetableras?
– Jag skulle vilja vända på perspektivet. Framför allt är det matning och för låg avskjutning som gör att vildsvinstätheterna blir riktigt höga. I områden där det finns varg och vildsvin är det visserligen lite färre vildsvin än där varg saknas, men framför allt är det markernas bördighet som styr var vildsvinen finns och hur många det är. Forskning pekar på att den viktigaste miljöfaktorn för vildsvinen i Europa är januaritemperaturen, ju varmare januari desto bättre för vildsvinen.
I Svensk Jakt beskriver en jägare som satt på vildsvinsjakt hur vargarna i Tivedenreviret kom och tog vildsvinskultingar framför ögonen på honom . En varg som dödades i skyddsjakt i Yxe, 28 kilometer norr om Örebro, hade brosk, fett och hår från vildsvin i buken enligt obduktionsprotokollet (SVA skrivelse U140109-0510). Även i Sjundareviret utanför Södertälje i Stockholms och Södermanlands län har vargarna setts jaga vildsvin vid flertalet tillfällen. Spillning med vildsvinsborst är inte alls ovanligt att hitta, men det kan ju komma också från slaktavfall.
Skulle vargen kunna jämna ut eller påverka vildsvinens tätheter i Sverige?
– Nej, inte mer än marginellt skulle jag tro. Ofta finns det lättare byten, sedan tar vargen överlägset mest kultingar. Också när varg tar älg så är det framför allt unga djur som tas, men en älgko föder i regel inte lika många ungar som en vildsvinhona. Det gör skillnad, vildsvinens strategi är att kunna få många ungar på kort tid. Därför är det kanske framför allt vildsvinens beteende snarare än reproduktion som kan förändras av att det finns varg. Vildsvinen kommer rimligen inte att våga vara på platser där de riskerar att attackeras av varg.
Vargar är väldigt anpassningsbara rovdjur som kan ta många olika sorters bytesdjur. Det finns en stor skillnad mellan olika delar av Europa. En undersökning visar att svenska vargar i Bergslagen (där det då undersökningen gjordes inte fanns gott om vildsvin) intog 95,6 procent av sin köttmängd från älg, medan vargar i Italien får sin största köttmängd från vildsvin (43,2 procent), rådjur (22,2), kronhjort (9,4), dovhjort (12,7) och mufflon (6,8). Det är rimligt att anta att vargar i södra Sverige där kronhjort, dovhjort och inte minst vildsvin är betydligt vanligare med tiden kan utveckla ett födoval som mer liknar det som italienska vargar har.
Läs även:
• Danmark fortsätter utrota vildsvin för att skydda köttindustrin
• Även i Norge höjs röster för att utrota vildsvin
• Vargar tar oväntat varierade byten i Sverige
• LRF vill se regler för utfodring av vildsvin för att minska jordbruksskador
