Att återväta torv­marker är både komplicerat och livsviktigt

Sverige är idag ett kraftigt utdikat land. Tidigare våtmarker har omvandlats till åkrar antingen med jordbruksgrödor eller trädåkrar. Att odla grödor på dikad torvmark kan vara effektivt eftersom torven, när vattennivån sänkts innehåller det mesta som grödor behöver: näring, luftfickor och håller dessutom vatten effektivt. Med jämna mellanrum behöver dock dikena grävas ännu djupare för att bibehålla effekten när torven försvinner.

Det är inga små klimatvinster vi pratar om. Återvätning av dränerad jordbruksmark kan minska växthusgasutsläppen med upp till 27 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år genom att höja vattennivån. Med tanke på att 5 procent av Sveriges jordbruksmarker (drygt 100 000 hektar) är tidigare våtmark och motsvarande siffror för skogsmark är 5 procent (cirka 1 miljon hektar) finns det enorm potential att minska utsläppen. 

Hett ämne hösten 2024

Våtmarker är också ett hett ämne. I höst släpper Naturskyddsföreningen sin Årets bok 2024, som i år handlar just om våtmarker. 27-28 september arrangeras Rosenbergdagarna i Örebro, som också har temat våtmarker. En av de som ska tala på dessa dagar är Åsa Kasimir, docent på Göteborgs universitet. Hon har forskat på utsläpp av växthusgaser från torvmarker under flera decennier och i våras släppte hon tillsammans med kollegan Amelie Lindgren en handbok för hur man återväter torvmarker.

– Jag upplevde att media var ganska tyst om släppet, men boken har använts i exempelvis miljömålsberedningens arbete. Vi har också fått mejl från personer som läst den, som en anställd på Skogsstyrelsen som planerar att använda boken som grund i sitt arbete. Det är precis så vi tänkt oss – att boken ska fungera som en grund för återvätning. Vi ville sammanfatta informationen på svenska för att nå ut till hela samhället, och det var syftet med boken, berättar Åsa Kasimir.

Bok med en grov skiss

Boken innehåller exempel på återvätning som ger olika utsläppsminskningar. 

– För markägare som vill återväta kan det vara viktigt att veta vad som händer med olika vegetations- och vattennivåer, men vår bok är en grov skiss och ett första steg, förklarar Åsa Kasimir.

Ni skriver bland annat om att det inte är riktigt lika enkelt som man kanske kan tro att återväta en dikad torvmark…
– Ja återvätning som leder till vattennivåer som syns ovan mark kan orsaka stora utsläpp av metan, men går att undvika om vattnet stannar under marken. Men man måste också komma ihåg att återvätning ger minskade utsläpp av klimatgaserna koldioxid och lustgas. Om återvätningen ger en myrmark eller blöt gräsmark med vattennivå strax under markytan kan man både stoppa nedbrytningen och undvika utsläpp av metan. 

Hur balanserar man så att det blir en lagom vattennivå?
– I boken visar vi att även om man får högt vatten i en del av ett återvätningsområde, kan detta uppvägas av att större delar får en vattennivå strax under markytan, vilket ger minskade utsläpp. I praktiken är det företag som jobbar med att mäta upp vattennivåer som ska gälla i området.

Jag antar att det kan ge andra fördelar i landskapet med förhöjd vattennivå?
– Att skapa variation i landskapet genom återvätning har stora fördelar för den biologiska mångfalden, även om vi inte går in på detta i detalj i boken. En annan  fördel är att torvjorden som är mycket porös fylls med vatten och kan hålla vatten under torra perioder. Återvätning kan också minska risken för brand genom att skapa blöta korridorer i skogslandskapet, vilket hindrar brandens spridning.

“Torvbrytning borde förbjudas”

Myrmark är också naturligtvis nära förknippat med torvbrytning. Torven som lagrar stora mängder kol och som växt långsamt i århundraden eller årtusenden bryts upp och blir till torv i framför allt trädgårdsbranschen. 

– När det gäller torvbrytning frigörs det kol som har lagrats under tusentals år, vilket har en negativ påverkan på klimatet. Utsläppen från torvtäkten och torven som bryts är stora varför det behövs ett stopp för både försäljning och brytning av torv.

Vilka är de största hindren mot återvätning i dagsläget?
– Det har funnits ett politiskt motstånd mot återvätning, där de största hindren för återvätning  är ekonomiska intressen kopplade till skogs- och jordbruksmark. Återvätning kan innebära att man tar mark ur produktion, vilket naturligtvis möter motstånd. Men återvätning kan också innebära en annan produktion än idag, vilket vi behöver lyfta fram som möjligheter.

Behöver bli lönsamt

Ett annat problem är att även om det finns pengar att söka för att återväta mark så är det ganska komplicerat berättar Åsa Kasimir.

– För att underlätta återvätning av torvmarker behöver vi enhetliga regler och stödsystem. Vi bör fokusera på jordbruksmark där utsläppen är stora, men där det också finns möjligheter att kombinera återvätning med annan produktion, som exempelvis vall. Även solpaneler har lyfts som förslag. Det hörs nu också allt fler positiva röster för att göra marken blötare, även från jordbrukets aktörer när man kan se att det blir lönsamt för markägarna att delta i dessa projekt.