Blåkronad juveltrast hade inte setts på nästan 100 år när den återupptäcktes 1986. Sedan dess har fågeln varit en åtråvärd syn för fågelskådare. Nu närmar juveltrasten sig “återigen” utrotning på grund av palmoljeplantagens utbredning.
Den blåkronade juveltrasten lever enbart i små områden i Thailand och Myanmar (tidigare Burma). Under början av 2000-talet såg det bra ut för den färgglada, marklevande arten. Antalet par verkade ha fördubblats och Internationella naturvårdsunionen IUCN sänkte rödlistekategoriseringen till starkt hotad istället för akut hotad.
Men sedan dess har situationen försämrats allvarligt. Mellan 1999 och 2017 har 80 procent av fågelns livsmiljö i Myanmar försvunnit, framför allt på grund av att skogen avverkas för att bli palmoljeplantager. Den thailändska populationen har dessutom i stort sett utrotats från landet, även där mycket på grund av kommersiella plantager, men även till viss del illegal djurhandel och jakt.
I en inventering från 2016 undersöktes 142 platser där juveltrasten tidigare upptäckts. Trots noggrant letande med säkra metoder kunde fågeln bara hittas på 41 av platserna. Den var borta från 71 procent av de tidigare områdena, som nu i många fall inte gick att känna igen på grund av skogsavverkningen.
Den blåkronade juveltrasten är bara ett exempel på arter som håller på att försvinna från de allt mindre skogsområdena i Thailand och Myanmar. Här lever bland annat flera akut hotade fåglar och apor, samt den starkt hotade schabraktapiren. Få av skogarna i området är skyddade.
Just nu pågår ett treårigt projekt för att försöka skydda juveltrastens livsmiljöer där bland andra fågelföreningen BirdLife International är involverade.
I veckan omklassificerade IUCN den blåkronade juveltrasten från starkt hotad till akut hotad.
Läs även:
• ”Grönt” flygbränsle hotar regnskogen
• 8 av 10 palmoljeplantager i Indonesien bryter mot regler
• Orangutangers livsmiljöer blir palmoljeplantager – kända varumärken inblandade
• Palmolja och importerat nötkött störst utsläppsbovar för svensk konsumtion
Källor: Mongabay och Cambridge university
