En omfattande studie av 16 000 böcker visar att den biologiska mångfalden inte bara minskat i naturen sedan industrialismens intåg, det gäller även i litteraturen.
Det är forskare vid universitetet i Leipzig som gått igenom böcker från år 1705 fram till 1969. Genom digitaliseringsprojektet Project Gutenberg sökte de igenom böckerna efter både allmänna termer, så som ”träd”, ”djur” eller ”fågel” och mer artspecifika termer som ”ek”, ”panter”, ”lavendel”. Databasen med ord analyserades sedan och forskarna kunde se att fram till mitten av 1800-talet ökade antalet och variationen av arter och artgrupper. Därefter minskade de snabbt.
Efter 1835 användes allt fler generella termer för att beskriva naturen. Exempelvis ”träd” istället för ”ek”. Undantaget var arter som människan ofta kom i kontakt med, så som häst och hund, samt djur som sågs som farliga, som lejon och varg.
Forskarna tror att de allt fler specifika artbenämningarna i litteraturen under 1700-talet följde den utforskningen av världen som skedde under denna tid. När mänskligheten flyttade in till städerna i allt högre utsträckning och började använda sig av allt mer industrier startades inte bara utrotningen av arter i naturen, orden som beskrev naturen försvann också från litteraturen i allt högre utsträckning.
– Den verkliga krisen för den biologiska mångfalden verkar vara nära kopplad till en konceptuell kris. Vi ser att båda kriserna börjar parallellt med industrialiseringens gryning, och vi antar att de är sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande. Jag tror att vi bara kan stoppa förlusten av biologisk mångfald genom en radikal förändring av medvetenhet, säger professor Christian Wirth, huvudförfattare till studien och forskare vid Max Planck Institute for Biogeochemistry.
Källor: iDiv och People and nature