Årets rikare trädgård: Även prydlighet kan locka mångfald

En trädgård med hög biologisk mångfald måste absolut inte se vild och ovårdad ut. Även i en välskött och prydlig tomt kan det myllra av liv. Det är Maria Erikssons trädgård i Bollnäs ett bra exempel på. Därför har folkbildningsprojektet Rikare trädgård, där Natursidan ingår, utsetts den till Årets rikare trädgård 2022.

Motivering till Årets rikare trädgård 2022:
“Maria Erikssons trädgård är ett tydligt exempel på att tomtägare som gillar välskötta, prydliga trädgårdar kan göra en stor insats för biologisk mångfald och att det ofta krävs väldigt små anpassningar för att göra tydliga förbättringar. I den blomrika trädgården i Bollnäs kryllar det av liv samtidigt som ordningssinnet stryks medhårs med inbjudande och prydliga odlingar.”

Vi har inte ens hunnit titta in i trädgården innan de första tecknen på liv visar sig. I den gamla hagtornshäcken som omgärdar tomten kryllar det av olika flugarter, ett litet vildbi flyger förbi och på några blad ligger bladloppor som verkar angripna av några parasiter, som därmed minskat risken för att bladlopporna tar över.

Runt hörnet på häcken öppnar en vacker och välkomnande tomt upp sig. En grusgång leder raka vägen till huset och bredvid böljar odlingsbäddar i behagliga former in mot en öppen gräsmatta och vidare in bland en mindre skog av blommor i olika färger och blad i olika former. Ur många vinklar skulle synintrycken kunna vara omslag på trädgårdstidningar och det råder ingen tvekan om att tomtens ägare gillar att sköta om sin trädgård och har ett starkt ordningssinne.

– Det växer inte mycket här som jag inte vill ska växa här. Jag bestämmer vad som ska finnas och jag gillar blommor och perenner, färg och form. Jag vill ha snygga kanter, välskött och prydligt. En trädgård i stan där jag också måste ta hänsyn till mina grannar, förklarar Maria Eriksson som bott i huset i över 30 år.

När hon flyttade in var det i stort sett bara hagtornshäcken, asparna och något fruktträd som växte där. De första 20 åren var trädgårdsarbetet försiktigt. Något träd planterades, men annars var det välsnaggad gräsmatta över hela tomten. För tio år sedan fick hon dock mer tid över och tog tag i trädgårdsintresset och sedan dess har det varit en allt viktigare del av hennes liv. Förutom att iordningställa i sin nuvarande form har hon engagerat sig i en trädgårdsförening och visar regelbundet upp sin trädgård under olika evenemang.

Härnäst öppnar Maria Eriksson upp sin trädgård under evenemanget Tusen trädgårdar söndag 3 juli. Läs mer här.

Trädgård även för andra skull

Undan för undan insåg hon också att trädgården som hon egentligen skapade för sin egen skull och för att hon skulle njuta, också blev en plats som välkomnade djurlivet. Idag surrar det friskt i rabatterna, fågelungar piper från träden och på varenda kvadratmeter uppfattas små rörelser.

– Det gjorde mig lycklig när jag fick upp ögonen för att min trädgård är viktig för pollinatörer, berättar Maria Eriksson. Jag förstod inte hur mycket liv det finns i trädgården och att mitt arbete för att göra det fint också har gynnat annat liv. Det gav en helt ny insikt och den känslan vill jag förmedla till andra. Jag tror att många har en trädgård ungefär som min, men inte riktigt förstår hur viktigt den kan vara och att den kan göra skillnad. Jag vill att min trädgård ska ge ringar på vattnet.

Insikten har också förändrat hennes syn på trädgården i grunden.

– Nu ser jag att det är både jag och alla insekter som arbetar i trädgården. Det är vi nu. Den här trädgården är inte bara till för mig längre och vi gör ju det här tillsammans, vi hjälps åt, säger Maria Eriksson.

Vill inspirera

Vi sitter på trappan till hennes hus och tittar ut över blomrabatterna, de prunkande buskarna, ett enormt körsbärsträd och de pampiga asparna som står och fladdrar och prasslar i vinden. Maria pekar bort på en hög med stenar och berättar att de skulle användas till ett nytt projekt men hon insåg att de redan är ett eget projekt. Det är en hög med stenar som kan vara boplatser åt insekterna. Nu får de ligga kvar där. 

– Kanske kan andra också gå hem till sina trädgårdar och se på en stenhög med andra ögon efter ett besök här? Jag vill att andra ska få känna samma lycka som jag känner. Det vi gör är viktigt inte bara för oss utan också för så många andra liv. 

Ett av hennes mest publika projekt är den stora rissamlingen på andra sidan vägen. I en prydlig hög lägger de boende i området grenar. En skylt förkunnar att det är “en hög för mångfalden” och Maria kallar det för centrala Bollnäs största insektshotell.
– Det är mitt hjärteprojekt. Jag hoppas att alla som går förbi och läser på skyltarna får en tankeställare. Ibland hör jag hur barn som går förbi säger att de vill gå och leta insekter i grenhögen.

I trädgården finns det gott om skyltar som förklarar varför till exempel träd, kompost och vatten är viktiga. En av skyltarna sticker ut från mängden. På den skriver Maria Eriksson att en kortklippta gräsmatta är bra för sädesärlor och trastar som vill plocka mask.

– Jag fick tänka ett tag för att komma på något positivt med gräsmattan, men jag tycker att det är viktigt att poängtera att man inte måste ha en äng i sin trädgård. Jag tycker om känslan att gå barfota i en kortklippt gräsmatta och känner mig trygg med det. Det känns ibland som att man har en hemsk trädgård om man har en robotgräsklippare. Men jag gillar det. 

Ett annat sätt att se på det är att Maria Eriksson har väldigt lite välklippt gräsmatta kvar. Jämfört med hur det såg ut för tio år sedan är det i stort sett bara gångar och en mindre plätt av gräsmattan kvar. Resten har blivit blomrabatter, en damm, buskage, kompost, vattenbad, fler träd och en allmänt stor variation. Det är inte konstigt att insekter lockats dit. 

– Jag tror att vissa trädgårdsägare blir lite ”avskräckta” i tron att gräsmattan måste vara vildvuxen och rabatterna orensade. Jag vill gärna visa att man kan ha välskötta rabatter och en välklippt gräsmatta och ändå ha en livsviktig trädgård för mångfalden. 

När vi är på väg att lämna Bollnäs kommer jag på att jag inte frågat Maria om hur hennes trädgårdsintresse började. 

– I kvarteret där jag växte upp låg det en butik som sålde fröer. Jag brukade stå och titta på bilderna och lära mig att läsa namnen på blommorna. Ibland låg fröpåsarna huller om buller och då brukade jag ställa iordning dem så att det blev prydligt.