Ännu ett oljebolag lämnar Alaska efter protester från urfolk och miljörörelsen

Oljebolag vill borra efter olja i USA:s största naturreservat, men lokalbefolkningens och miljörörelsens protester har resulterat i att hittills två bolag gett upp och lämnat området.

Biden-administrationen har förvisso lovat att stoppa ny borrning efter olja och gas, men än så länge är det stora naturreservatet Arctic National Wildlife Refuge öppet för oljeborrning efter Trump-administrationens beslut 2017. Flera oljebolag försöker påbörja verksamheter innan de nuvarande licenserna går ut 2024. Men de möter hårt motstånd.

Gwich’in-folket i norra Alaska har i årtionden bekämpat alla försök att exploatera det 7,8 miljoner hektar stora naturreservatet. De har kontaktat banker och försäkringsbolag för att få dem att inte beblanda sig med olje- och gasbolag. Hittills har 29 globala banker och 14 internationella försäkringsbolag infört en policy om att inte stötta exploatering av naturreservatet. Nu har två olika oljebolag dragit tillbaka sina ansökningar efter protester.

– Dessa avhopp visar tydligt att företagen inser vad vi har vetat hela tiden: borrning i den arktiska skyddsområdet är inte värt den ekonomiska risken och det ansvar som följer av exploatering på helig mark utan samtycke från ursprungsbefolkningen, säger Gwich’ins styrande församling i ett pressmeddelande.

Naturföreningen Environment America påpekar att tillstånden att leta efter olja innebär stora ingrepp i form av byggen av vägar och annan infrastruktur och att det skulle drabba vilda djur som renar, isbjörnar och områdets många häckande fåglar.

FN har vid tre tillfällen varnat för de skador och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som den föreslagna olje- och gasutvinningen skulle innebära för Gwich’infolket.

Samtidigt kämpar andra urfolk i Alaska mot andra exploateringar. I sydväst finns planer på en över 6 000 hektar stor guldgruva som riskerar att orsaka stora skador på laxars livsmiljöer och urfolkens sätt att leva. Tre olika stammar protesterar där mot planerna.

Källor: Mongabay och Gwich’in Steering Committee