Ännu en mosse hotas av torvbrytning

Torvbrytningen granskas allt mer och möts av allt större protester i Sverige och det uppskattas inte av industrin. Branschföreningen Svensk torv deltog för bara något år sedan på den stora mässan Nordiska trädgårdar i Stockholm för att möta de allt högre rösterna mot att få trädgårdsägare att sluta använda torv i odlingar. 85 procent av all torv som bryts i Sverige används i trädgårdar eller stall.

Enorma utsläpp, men nya tillstånd

Men det är inte bara konsumtionen av det fossila bränslet som möter kritik. Också själva brytningen får allt mer (av branschen) oönskad uppmärksamhet. Aktivisterna i Återställ våtmarker har till exempel tagit upp kampen om flera torvmossar. Bland annat vid Flymossen och Ekebymossen där de nyligen friats från anklagelser om intrång på finska torvbolaget Neovas marker.

Forskaren Åsa Kasimir sågar i en intervju i Borås tidning Neovas argument för att våtmarkerna återställs efteråt:
– Det är ju så dumt. Hela deras argumentation får dem att framstå i god dager. Det är ju en omöjlighet, om man gräver bort torv som legat i tusen år, att få tillbaka det. Den koldioxiden är ju i atmosfären. Det blir ju nytt liv efteråt naturligtvis, men det blir en annan natur och allt går inte att få tillbaka.

Men trots att torv är ett fossilt bränsle och att dikade torvmarker, enligt Åsa Kasimir, släpper ut en miljon ton koldioxid per år i Sverige och utgör hela 20 procent av de totala territoriella utsläppen, så fortsätter torvbrytningen i Sverige. Sveriges natur avslöjade 2023 att det på sista tiden delats ut hela 89 tillstånd till torvbrytning och i dagsläget förstörs det lika mycket torvmarker som det återskapas i Sverige.

Protester även mot torvbrytning i norra Skåne

En annan mosse som det rådet konflikt kring är den 400 hektar stora Blackatorpsmossen i norra Skåne. Det holländska bolaget Killebergs torvindustri fick 2024, efter flera års avslag från kommunen och länsstyrelsen, plötsligt tillstånd att bryta torv i mossen på ett 30 hektar stort område. Mark- och miljödomstolen höll inte med om att artskyddet borde räcka för att stoppa brytningen. Nu tillåts bolaget bryta torv i 20 år framåt.

– Domstolen avgjorde att täkten var tillåtlig och miljöprövningsdelegationen fick tillbaka ärendet för att fastställa villkor för tillståndet. Nu har företaget på sig till den 22 februari 2025 att sätta igång med verksamheten, säger Kajsa Cinthio på länsstyrelsen till Norra Skåne.

En av de boende i området, Stellan Rexmark, har länge varit engagerad i fallet och han tycker att beslutet är märkligt.

– Man blir både misstänksam och besviken, hur kan ett företag plötsligt få tillstånd att bryta torv efter flera års ”tjatande” trots att det har så stora konsekvenser för miljön? Och detta trots att kommunen sagt blankt nej. Man undrar om verkligen allt gått rätt till? frågar sig Stellan Rexmark.

Nu har det holländska företaget till 22 februari på sig att starta torvbrytningen – hur ser du på möjligheterna att stoppa dem?
– Juridiskt är det nog kört, vi har överklagat för att få till en resning, men helt utan framgång. Ser man på liknande fall som till exempel Grimsås är det nog bara att kasta in handduken, men vi ger inte upp än, ibland kan det komma hjälp från oväntat håll.

Viktigt område för regionalt hotad tjäder

Det börjar med andra ord bli ett högaktuellt ärende. Boende i området är starkt kritiska, liksom en före detta kommunekolog och Skånes ornitologiska förenings skogsgrupp. På Blackatorpsmossen har orrar en spelplats och det pekas dessutom ut som en lämplig plats för tjäder i Skåne, där det även hittats tjäderspillning. Detta är av särskild betydelse.

– Vi har gjort en analys av området kring Blackatorpsmossen och sett att det är ett område som är intressant för tjädern. En sådan inventering gjordes även inför ansökan om att bryta torv och även då hittade man tjäder, säger Ingvar Nilsson i Skånes Ornitologiska förenings skogsgrupp till Kristianstadsbladet.

Det påstås ibland gå bra för tjädern, men det gäller åtminstone inte i Skåne. Här har beståndet minskat med hela 80 procent på 40 år och Skånes ornitologiska förening kämpar nu för att stoppa en regional utrotning. Tjädern behöver sina sista lämpliga livsmiljöer, som Blackatorpsmossen. I området finns dessutom talltita, svartmes och mindre hackspett.

Även planer på stor solcellspark

Jesson Honig, som också bor i området, har gjort hemsidan blackatorpsmossen.com för att informera om och protestera mot torvbrytningen. Där kan man även läsa om ett annat hot mot mossen; planer på att 120 hektar i de norra delarna av mossen ska förses med solpaneler.

Stellan Rexmark förklarar varför det inte är en bra idé:
– Solcellsparken och torvbrytningen kommer vara angränsande, det är stora områden som kommer skäras av både för djurlivet och vi som bor här, det är ca 150 hektar totalt. Solcellspark i sig är ju inget fel men att använda torvmark för ändamålet får ju stora konsekvenser. Man kommer ”rensa” ursprungliga diken för att sänka vattennivån, i dagsläget är de mer eller mindre proppade och nästan alla diken har fyllts igen naturligt, det växer träd över större delen av myren och det är mycket vilt. När vattennivån sjunker kommer stora mängder växthusgaser friges till atmosfären och frågan är om solcellsparken ens kommer ge positiva klimateffekter? Rensade diken ger även mindre möjlighet att ta hand om regnvatten vid stora nederbördsmängder, mindre möjlighet att fylla på grundvatten och brunifiering är ett annat problem.

Vad skulle det innebära för er som bor i området om planerna blir av?
– Vi kommer inte längre befinna oss i naturen. Närområdet blir ett industriområde med buller och ökad trafik, risk för översvämningar och lägre grundvatten. Det är svårt att veta exakt hur det slår, men anledningen till att man flyttade hit förlorar lite sin mening, avslutar Stellan Rexmark.