Kalhygge och gammal skog med krokiga träd (ej området som nämns i texten).
Ångrade sig djupt efter avverkningen – gjorde film för att väcka andra
Familjen kände sig tvingad att avverka sin skog, men ångrar sig djupt. Nu har de gjort en kortfilm för att få andra skogsägare att tänka om.
– Vår familj tog ner gammal skog under tryck från skogsindustrin. Vi ångrar oss djupt, berättar skogsägaren Erika Jangen.
Eftersom familjen är filmproducenter bestämde de sig för att skapa en kortfilm (se slutet av artikeln) ”för att få folk att vakna till och börja förstå vad som händer”.
”Framtvingad avverkning”
Filmen, som kommer att visas vid diverse event i Europa och också skickats till flera kortfilmsfestivaler, beskrivs som ”ett litet dramatiskt vittnesmål”. Huvudpersonen i filmen ska representera andan i de svenska skogarna. ”Om vi dödar våra skogar kommer hon också att dö”.
– Vår familj har utsatts för baggböleri, lögner och framtvingad avverkning i generationer. Skogsägare behöver inte ta ner skog, vi behöver inte falla för skogsindustrins tryck, det är dessutom nästan jämt finansiellt ofördelaktigt, Sveriges välfärd är inte oavhängigt skogens intäkter till statskassan, klimatmässig är det rena katastrofen, samt att om skogen försvinner, försvinner turism (också en inkomstkälla), hälsa och välmående för svenskar och européer, säger Erika Jangen.
Erika Jangen i skogen en frostig dag.
Familjens skogsmark ligger i västra Dalarna och marken delades upp i långa remsor efter arvsskiften. Därefter har en del omarronderingar utförts.
– Vi har utspridda småskiften. Våra skiften består av mark där gammelskog avverkats och andra delar av våra marker har skog med höga naturvärden.
Vad var det som gjorde att det fattades beslut om att skogen skulle avverkas?
– En släkting till oss fick besök av en representant för ett skogsbolag någon gång under 90-talet. Ett skogsskifte var högst aktuellt för avverkning eftersom ”annars skulle det bli Naturvårdsreservat”. Vår släkting gjorde vad hen ansåg var bäst för familjen.
Inte ens logiskt av ekonomiska skäl
Skiftet bestod av mycket gammal skog med mossor och lavar, en skogsbäck och även en kallkälla. Men avverkningen skedde och därefter så kallad återplantering.
Var inte beslutet att avverka logiskt utifrån ett ekonomiskt perspektiv?
– Ursprungligen var det väl meningen att man skulle få in en bra slant, men ingen blev nöjd, inkomsterna blev betydligt mindre än förväntat, kostnaderna betydlig större. Det var fantastisk skog och träden var gamla, raka, breda och höga. För en investering som ligger på cirka 100 år kan man säga att det var en ekonomisk katastrof att kalhugga detta område. De skulle ha kunnat göra betydligt mer lukrativa och bättre affärer på betydligt kortare tid genom att satsa pengarna på börsen. Skogen är ingen stor inkomstkälla för skogsägaren, när man tagit ner träden är det slut på den inkomstkällan för resten av livet.
Familjen Jangen kramar träd.
Idag känner familjen en djup sorg över det inträffade.
– Vi i de yngre generationerna känner sorg över hur denna gamla skog och andra skogar skövlas. Vi har sett åtskilliga kalhyggen och känt frustration och ilska över hur lite hänsyn som tas till naturen. Vi tycker att kalhyggen måste förbjudas.
Ni har också valt att rikta uppmärksamheten mot det svenska skogsbruket med en film – varför vill ni sprida er historia?
– Idén om en kortfilm föddes för att uppmärksamma vad som pågår i den svenska skogen. Vi vill uppmärksamma andra skogsägare att det finns skonsammare sätt att ”bruka” skogen på. En skog är inte en potatisåker, det tar en livstid – 70-100 år – för träden att växa upp. Tänk att det ska vara så svårt att skydda något som känns så självklart.
”Skogar borde användas till det allmännas bästa”
Vad skulle ni vilja säga till andra skogsägare i Sverige?
– Det vi vill säga gäller för alla skogsägare, även kyrkan och staten, som borde ha ett ansvar att skydda skogarna som finns kvar, men mest drivs av ekonomiska intressen. Dessa skogar borde i första hand användas till det allmännas bästa så som kollager, biologisk mångfald, rekreation och urfolks rättigheter. Vi vill uppmuntra skogsägare att lära sig mer om sin skog. Låt kunniga skogsbiologier, som jobbar självständigt från skogsbolagen, titta på skogen och inventera den. Skogsägare kan fortfarande tjäna pengar på sin skog utan att förstöra den.
Erika Jangen berättar att hon upplever att skogsägare, precis som många andra råvarotillhandahållare i världen, ofta blir behandlande med otillräcklig och felaktig information samt hot om framtida förluster och de känner inte alltid till sina rättigheter eller sina resursers egentliga värde.
– Man behöver inte göra någonting med sin skog, man kan låta den stå. Många skogsägare vet inte vad som händer med råvaran de säljer, av Sveriges gammelskogar blir några ”miljövänliga” engångspappersmuggar och kartonger med miljömärkningar.
Familjens film om sin upplevelse
Filmen kommer att visas vid diverse event i Europa och den har också gått till olika kortfilmsfestivaler.
