Gå till innehållet

Andra däggdjur “tjuvlyssnar” på geparders doftmarkeringar

Geparder kommunicerar med varandra genom att markera på träd. Nu har forskare visat att det även intresserar många andra djur.

Träden fungerar som en sorts anslagstavlor där geparderna med hjälp av avföring, urin och doftmarkeringar sprider information till varandra. Det kan handla om att läsa av revir, om geparden är redo att para sig, vad den ätit och om den är frisk. Genom att under 65 dagar studera nio träd som ofta markeras och nio kontrollträd som inte geparderna använde, kunde forskare vid Leibniz-IZW Cheetah Research Project se att även andra djur ofta besökte gepardernas träd och luktade på deras markeringar. Slutsatsen är att även andra arter kunde avläsa viktig information från geparderna.

29 arter besökte gepardernas träd, men det var nio arter som kom dit regelbundet (minst 20 gånger under en 65-dagarsperiod). Däribland schabrakschakaler, afrikanska vildkatter och vårtsvin, som även luktade på deras markeringar. Flera andra djur besökte dem också oftare än kontrollträden, vissa för att äta gepardernas avföring. Vårtsvin, en art som geparder väldigt sällan jagar, var den enda vanliga besökaren som också sågs lämna doftmarkeringar på samma träd.

– Med tanke på de stora rovdjurens potentiella kaskadpåverkan på däggdjurssamhällen kan däggdjur få fördelar av luktinformation från stora rovdjur. Deras markeringsställen kan ge bytesarter och konkurrerande underordnade rovdjursarter möjlighet att “tjuvlyssna” på den luktinformation som lämnas av dominerande rovdjur, skriver forskarna i rapporten.

Flera arter gned sig mot träden, vilket är ett sätt att lämna eller ta emot information, men vissa bytesdjur gnider sig mot rovdjurens doftmarkeringar för att börja lukta som rovdjuren, vilket kan minska risken för att bli ett byte.

Forskarnas slutsats är att däggdjur upprätthåller kommunikationsnätverk även mellan arter:
– Dessa nätverk kan vara utlagda längs gepardens markeringsträd och även längs kommunikationsplatser för andra arter, till exempel avföringshögar av bruna hyenor eller fläckiga hyenor. Undersökningar av kommunikationen mellan olika arter i olika populationer och ekosystem kommer sannolikt att avslöja fler detaljer om kommunikationsnätverkens komplexitet.

Video från YouTube

Genom att spela videon accepterar du YouTubes dataskyddspolicy.

Källa: youtube.com

Fakta: Geparder

Tyvärr går det inte bra för världens geparder. Globalt klassar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) arten som “sårbar” och det finns troligen bara drygt 6 500 vuxna individer kvar. Det finns fyra underarter till geparden och två av dem har det särskilt svårt. Den iranska underarten är klassad som akut hotad, den indiska är redan utrotad, men försök görs för att återinföra geparder i landet. För att vända den negativa trenden för geparderna menar en studie från 2020 att deras livsmiljöer måste skyddas och den illegala handeln stoppas.

Källor: Leibniz Institute for Zoo and Wildlife Research och Mammalian Biology

Mer att läsa