Humlan Bombus sylvicola är en av arterna som lever i Klippiga bergen. 2021 upptäckte forskare vid Uppsala universitet att arten har en tidigare okänd nära släkting i området. Foto: Matt Muir, CC BY-SA 4.0
Humlor som anpassat sig till ett liv på hög höjd drabbas på flera sätt av ett allt varmare klimat. Det visar en ny studie från Klippiga bergen.
Klimatförändringarna har flera negativa påverkningar på humlor som lever på hög höjd. De är anpassade till ett liv med kyla och korta sommarsäsonger och när värmen stiger och somrarna blir längre drabbas av värmestress, har svårt att kompensera för en ändrad blomningssäsong och klarar inte av konkurrensen från andra humlearter som expanderar från mer låglänta miljöer. Det berättar forskare från University of Missouri (MU), som studerat humlor i Klippiga bergen och jämfört sina fynd med data från 1970-talet.
– I takt med att klimatet värms upp och blir mer varierande minskar organismer som är specialiserade på tidigare förhållanden i antal. Vi förlorar den biologiska mångfalden i snabb takt och med den de ekologiska tjänster, inklusive pollineringstjänster, som berikar och upprätthåller våra liv, säger Candace Galen, professor emerita vid MU, som var med och gjorde studier i området för 50 år sedan och sedan dess författat över 100 studier på alpina växter och humlor.
När hon och hennes team nu återvände till området upptäckte de att humlorna fortfarande framför allt söker föda på samma blommor som var vanligare på platsen för 50 år sedan. De har inte heller anpassat sig till att samla föda under den allt längre blomningssäsongen. De har inte behövt anpassa sig tidigare och är nu fast i gamla rutiner och det kommer drabba dem i en nära framtid.
– Vi förutspår lokal utrotning i områden där de alpina bina inte kan vandra längre uppåt, där vädret är svalare och växtsäsongen fortfarande är kort. De reagerar inte tillräckligt snabbt på temperaturförändringarna eftersom de sitter fast i en evolutionär fälla, säger Miller-Struttmann, som arbetade med studien när hon var postdoktor vid MU.
I Sverige har studier kommit fram till att kalfjällen håller på att växa igen. Här är också i stort sett alla humlearter som enbart hittas i fjällen rödlistade som “nära hotade”; polarhumla, berghumla, lapphumla, tundrahumla, fjällhumla och alphumla.
Källor: University of Missouri och Global Change Biology
