Allvarliga slutsatser om regeringens “riskabla” klimatpolitik

– Klimatpolitiska rådets sammantagna bedömning är att handlingsplanen inte bara brister i konkretion utan också leder in på en riskfylld väg för Sveriges klimatomställning. Omställningens centrala frågor hanteras dessutom till stor del i bakvänd tidsordning: De nödvändiga beslut som behöver fattas under denna mandatperiod skjuts upp och läggs i nya utredningar. Stora långsiktiga reformer som behöver utredas påbörjar regeringen direkt, bit för bit, med otillräckliga konsekvensbedömningar och riskanalyser av helheten, skriver Klimatpolitiska rådet i sin rapport.

Bland annat ökar Sveriges beroende av importerade fossila drivmedel på kort sikt och den ensidiga betoningen på nya kärnreaktorer anses också problematisk när det finns många andra viktiga frågor inom elproduktionen.

Försvårar för svenska företag

En del brister anses också försämra Sveriges ekonomi och göra det svårare för svenska företag.

– Ryckigheten i politiken och bristen på en tydlig plan riskerar i sig att öka de samhällsekonomiska kostnaderna och således minska kostnadseffektiviteten. Likaså kan detta minska acceptansen för omställningen, både i näringslivet och i befolkningen i stort. Sverige riskerar att tappa i attraktionskraft med minskade investeringar i framtidens fossilfria näringsliv.

Klimatpolitiska rådet tar bland annat upp följande brister:

• Regeringens politik under 2023 ökar Sveriges utsläpp och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås.
• Handlingsplanen lever inte upp till klimatlagens krav. Den bortser från de etappmål för 2030 som riksdagen har fastställt, samt saknar till stor del utsläppsprognoser och tidsangivelser för politikens genomförande. Planen har för smalt fokus på ökad elproduktion och prioriterar inte arbetet med energi- och resurseffektivisering.
• Handlingsplanen är otillräcklig för att nå klimatmål och åtaganden till 2030. Med beslutad politik väntas utsläppen öka under mandatperioden och ansvaret för att nå mål och åtaganden till 2030 skjuts till nästa mandatperiod.
• Regeringen ger en missvisande bild. Påståendet att handlingsplanen leder ”hela vägen till nettonoll” brister i saklighet.

Erika Bjureby, Sverigechef Greenpeace, sammanfattar rapporten så här:
– Det Klimatpolitiska rådet säger är att regeringen inte gör sitt jobb, fast med andra ord. Rådet säger bland annat att regeringen bryter mot klimatlagens krav, att handlingsplanen är missvisande och brister i saklighet. Det är uppenbart att den övergripande slutsatsen från Klimatpolitiska rådet är att regeringens klimatpolitik får betyget icke godkänt. De säger till och med att den är onödigt riskfylld.

Greenpeace stämmer även in i den kritik som Klimatpolitiska rådet lyfter.

– Det är samma argument som Greenpeace tidigare har lyft, till exempel att vi behöver skydda mer skog och att ett alltför stort fokus på kärnkraft och utsläppshandel fungerar som distraktioner. Handlingsplanen saknar en plan både på kort och lång sikt och därför har vi tidigare uppmanat klimatminister Romina Pourmokhtari (L) att leva upp till sitt tidigare löfte om att avgå, vilket vi står fast vid. Det här visar att hon har misslyckats med sitt uppdrag som klimatminister, säger Erika Bjureby.

“Öka koldioxidupptaget i skog och mark”

Framöver vill Klimatpolitiska rådet se en hel del åtgärder för att få Sveriges klimatpolitik på rätt köl igen och bli säkrare för både invånare och företag.

Klimatpolitiska rådets rekommendationer (i korthet)

• Besluta om ett åtgärdspaket för att minska transportsektorns och arbetsmaskinernas utsläpp under innevarande mandatperiod.
• Ta fram en samlad plan för att öka upptaget av koldioxid i skog och mark.
• Kombinera skärpta klimatstyrmedel med riktad fördelningspolitik för att fördela omställningens vinster och kostnader på ett balanserat sätt.
• Ta fram en tydlig svensk position för ett vetenskapligt grundat och ambitiöst klimatmål för EU 2040 i god tid innan den nya Europeiska kommissionen tillträder.
• Bidra till att EU:s två utsläppshandelssystem utvecklas så att aktörer som går före i
  klimatomställningen gynnas samt att klimatneutralitet nås i hela EU.
• Inkludera klimatperspektivet i den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket inklusive
  de statsfinansiella effekterna av olika vägval i klimatomställningen.
• Utveckla en bredare och mindre sårbar elektrifieringsstrategi, som bland annat löser frågan om ersättning till kommuner vid vindkraftsetableringar och skapar goda förutsättningar för investeringar i havsbaserad vindkraft, solel, elnät, energilager och flexibel och effektiv energianvändning.

Miljöministern håller inte med

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skakar, enligt TT, av sig kritiken. Hon anser att regeringen gjort åtgärder efter att rapporten skrevs som därför inte är med i utredningen. Vilka dessa åtgärder är, som skulle förändra slutsatserna så totalt, specificeras dock inte.

Klimatpolitiska rådet poängterar också att det behövs länder som går före för att påverka andra länder.

– Bristerna i regeringens handlingsplan riskerar också att försvaga Sveriges position att kunna påverka andra länder, inte minst länder med väsentligt högre utsläpp. Om Sverige inte uppnår sina åtaganden gentemot EU och andra medlemsstater agerar på liknande sätt försvagas EU:s nuvarande ledarroll i det globala klimatarbetet.

Källa: Klimatpolitiska rådet