Skyddad natur i Stockholmsområdet. Foto: Erik Hansson
Vad händer när dagens skyddade områden förändras av klimatet och blir olämpliga som livsmiljöer för arterna som lever där idag? Forskare vid SLU har kommit fram till att vi måste börja tänka på framtiden för att vi ska kunna rädda arter.
Isolerade skyddade områden är betydligt mindre effektiva än de som är sammankopplade. Det framgår av flera studier på området. Jodi Hilty, huvudförfattare bakom en rapport från 2020, kommenterade kopplingen mellan biologisk mångfald och klimatkrisen så här hos Mongabay.
– Det är ingen hemlighet att förstörelse av livsmiljöer och fragmentering är de största faktorerna bakom förlusten av biologisk mångfald i världen och klimatförändringarna gör det bara värre.
För att rädda den biologiska mångfalden behövs bland annat gröna korridorer som också är skyddade. På så sätt kan arterna sprida sig eller komma undan om kraftiga förändringar uppstår. Sådana förändringar kommer bli vanligare i takt med den globala uppvärmningen.
– Att skydda ett område räcker inte för att undvika konsekvenserna av klimatförändringar. Därför behöver vi anpassa områdesskyddet så att det gör stor nytta även när klimatet blir varmare, säger Thomas Ranius, professor i naturvårdsbiologi, SLU.
Ny svensk studie med råd till naturvårdare
Han är en av forskarna bakom en ny studie om hur naturvården bör anpassas för att kunna hantera ett förändrat klimat. Det handlar både om att fokusera mer på vissa av de strategier som naturvården använder i dag men också att tänka på nya sätt och fokusera på vad som kan tänkas vara viktigt i ett framtida klimat som kommer vara varmare, torrare, periodvis blötare och ha fler extremväder.
– För att leva upp till uppsatta mål inom naturvården krävs mer omfattande insatser på grund av att klimatet förändras. Det beror på att det krävs mer insatser när man både ska bevara dagens livsmiljöer och områden som kommer att vara lämpliga i ett framtida klimat. När osäkerheterna blir större så krävs det också mer för att vara på den säkra sidan. Men variationen kan vara stor mellan olika artgrupper och ekosystem. Inte minst i ett nordligt land som Sverige skulle klimatförändringar kunna bidra till att det blir lättare att bevara vissa arter, säger Thomas Ranius.
För att försöka anpassa naturvården och bevarandet av arter till klimatförändringar har forskarna kommit fram till fem råd:
1. Värna spridningen
Eftersom stora störningar och förändringar förväntas bli vanligare är det viktigt att arter får bättre möjligheter att sprida sig till nya områden om deras livsmiljöer försämrats.
2. Prioritera skydd av stora områden
Det blir allt viktigare att skydda stora områden istället för många små eftersom det ger möjligheter att hitta lämpliga livsmiljöer under en längre tid när det globala klimatet förändras. Dessutom är ett större skyddat område inte lika känsligt för allt större störningar i kanterna. En del forskare menar dock att det finns fördelar med många små områden då de blir mindre känsliga för om ett område drabbas av stora förändringar och att vissa arter gynnas av att kunna sprida sig mellan mindre områden.
3. Skydda överlevnadsplatser
Vissa platser är extra viktiga för den långsiktiga överlevnaden. Det kan till exempel röra sig om gränser mellan olika livsmiljöer, som skogsbryn och bergsbranter. Dessa områden gör det lättare för arterna att hitta platser med liknande lokalklimat.
4. Ta i beaktande att livsmiljöer förändras snabbare
Även tillfälliga skydd kan vara viktiga, exempelvis en kort tid efter störningar. Detta eftersom klimatförändringarna kommer leda till att många livsmiljöer inte blir lika långlivade som tidigare.
5. Viktiga områden för framtiden
Prioritera skydd av områden som är värdefullast för naturvården i framtiden, inte bara i nutid. Vilka områden detta rör sig om kan man förutsäga med komplicerade modeller, men en enkel tumregel är enligt forskarna att “naturvärden ökar relativt sett mer i kallare områden, alltså i regioner längre norrut eller på högre höjd”.
