Naturskyddsföreningen har undersökt hur kommuner runt om i landet hjälper vilda bin. Insatserna har poängsatts och resultatet presenteras i topplistan “Sveriges bivänligaste kommun”. Precis som i fjol är Sollentuna i Stockholmsområdet etta.
Det är 205 kommuner som rapporterat in sina insatser och utvärderats av Naturskyddsföreningen. De har bedömts utifrån svaren på 17 frågor baserade på fyra delområden; planeringsunderlag, praktiska åtgärder, avsatta medel och samarbete med andra aktörer samt drivkrafter och hinder. Därefter har poäng delats ut.
Sveriges bivänligaste kommuner 2022 (fjolårets poäng inom parentes)
1 Sollentuna kommun 53 (47)
2 Upplands Väsby kommun 51 (42)
3 Linköpings kommun 48 (37)
4 Borlänge kommun 45 (44)
Helsingborgs stad 45 (47)
Karlstads kommun 45 (36)
Tierps kommun 45 (35)
8 Göteborgs stad 44 (42)
9 Jönköpings kommun 43 (45)
Karlskoga kommun 43 (37)
Lunds kommun 43 (24)
12 Motala kommun 42 (39)
Växjö kommun 42 (31)
14 Alingsås kommun 41 (-)
15 Järfälla kommun 40 (35)
Lidingö stad 40 (29)
Lomma kommun 40 (32)
Nybro kommun 40 (35)
19 Huddinge kommun 39 (36)
Kristianstads kommun 39 (26)
Naturskyddsföreningen tar Helsingborgs kommun som exempel för att visa hur räkningen kan gå till. Helsingborg tappade två poäng från 2021 till 2022 och även om det inte är så stora skillnader i svaren så har kommunens arbete för att stötta lantbrukare till att införa åtgärder för att gynna pollinatörer minskat. Dessutom har även samverkan med andra aktörer minskat. Å andra sidan har Helsingborg ökat antal hektar ängsmark som sköts med slåtter från 60 hektar till 75 hektar på bara ett år, samt tagit initiativ till att kartlägga artrika vägkanter för att senarelägga slåtter i dessa vägavsnitt.
Förutom att sköta ängar och artrika vägkanter med sen slåtter så ger det även poäng att exempelvis plantera blommor, koppla ihop sammanhängande grönytor och att gynna ekologisk odling, eftersom kemiska bekämpningsmedel inte är tillåtna inom ekojordbruket.
En glädjande slutsats från rapporten är att det över lag görs mer nu än för två år sedan. Andelen kommuner som bekämpar invasiva arter har ökat från 68 till 84 procent, 80 procent av kommunerna omvandlar gräsytor till äng jämfört med 64 procent år 2020. Att ta fram skötsel för blommande vägkanter görs fortfarande bara i var tredje kommun (33 procent), men det är åtminstone bättre än 28 procent för två år sedan.
Sämre ser det ut för att utöka andelen ekologisk mat. Där har andelen minskat från 58 till 56 procent och att anpassa skogsskötseln genom att exempelvis bevara blommande träd och buskar och att lämna död ved i solbelysta lägen har gått ned från 66 till 62 procent.
Källor: Naturskyddsföreningen och rapporten “Sveriges bivänligaste kommun 2022”