Algblomning. Foto: Päivi Rosqvist / WWF
Redan i helgen kom algblomningen igång i Östersjön, från Skåne upp till Gävle. Längs Gävlekusten brukar algblomningen inte börja förrän i slutet av juli eller början på augusti. WWF menar att det är ett tecken på hur dåligt havet mår och att det krävs krafttag för att vända utvecklingen.
SMHI rapporterar att blomningen av cyanobakterier nu sträcker sig från Danmark upp genom hela Östersjön och in i Finska viken. Den är som mest intensiv i de sydöstra delarna av Östersjön samt öster om Gotland.
Algblomningen, som ser ut som en gröngul soppa eller blågrön trådig mossa, är inte alltid giftig, men SMHI rekommenderar inte att havsvatten sväljs och det är en bra idé att duscha efter ett bad.
Den gulgröna soppan är ett tecken på att Östersjön inte mår bra och på att övergödningen av havet är fortsatt problematisk. Övergödning orsakar också så kallad bottendöd. 60 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten är helt syresfri idag. Det är en yta som motsvarar 1,5 gånger hela Danmark. Mer än en femtedel (22 procent) av bottnarna i Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är syresfria. Det kan jämföras med att “bara” fem procent var syresfria mellan 1960 och 1999.
Situationen blir dessutom allt värre:
– Resultaten för 2018 och de preliminära resultaten för 2019 visar att den extrema syrebristen som observerats i Egentliga Östersjön, efter regimskiftet 1999, fortsätter. Under 2018 noterades den största utbredningen av syrefria bottnar sedan tidsseriens start 1960, skriver SMHI i sin rapport från 2019.
Jordbruket största orsaken
WWF skriver att den största orsaken till algblomningen är jordbruket, men även reningsverk, industri, enskilda avlopp och dagvatten bidrar med övergödande ämnen till Östersjön.
Lantbruket kan förbättras genom att skapa gräsbevuxna skyddszoner som fångar upp näringen som läcker från åkern innan det hamnar i vatten. Det går även att anlägga dammar och våtmarker för att fånga upp fosfor och kväve.
– Att restaurera och anlägga våtmarker är ett effektivt sätt att minska övergödningen – det är dessutom bra för den biologiska mångfalden. Tyvärr hotas anslaget för våtmarker just nu av neddragningar från regeringen. Det är en olycklig prioritering och sänder helt fel signaler till de bönder som ligger i startgroparna för att skapa våtmarker, säger Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF.
Källa: WWF
