Akutplan för klimatet lämnas till riksdagen

Klimatriksdagen är ett initiativ som med hjälp av medborgarförslag, som granskats av forskare och experter, tar fram förslag för att bekämpa klimatförändringarna. Idag lämnas deras “Akutplan för klimatet” över till representanter för Sveriges riksdagspartier.

Omkring 40 medlemmar i Klimatriksdagen har arbetat ideellt under ett års tid med att ta fram underlag till planen. Ett femtiotal remissvar har inkommit från enskilda och samverkande organisationer och forskare och experter har bidragit med sakkunskap. Nu har Klimatriksdagen tagit fram sin “Akutplan för klimatet”. Målet har varit att planen ska hjälpa Sverige att nå regeringens uppsatta mål att bli världens första utsläppsfria välfärdsstat. I samarbete med sakpolitiska experter har 150 förslag tagits fram.

– Vi ser att statsmakternas klimatpolitiska ramverk inte är tillräckligt för att uppnå Parisavtalets klimatmål, och därför behövs kraftiga skärpningar i klimatpolitiken redan under denna och kommande mandatperiod, säger Jonas Bane, Klimatriksdagens ordförande

De 150 förslagen är uppdelade i nio områden: institutionella förändringar, energi, industri, byggande och samhällsplanering, transport och infrastruktur, skog, jordbruk, vatten och vattenverksamhet, hållbar ekonomi samt konsumtion och hållbara livsstilar.

Klimatriksdagen anser att Sverige måste minska utsläppen med 70 procent till 2030 och nå netto noll senast 2040. Då inkluderas även utsläppen från vår import, utrikesflyg och sjöfart, det vill säga vår samlade konsumtion. Klimatriksdagens uträkningar visar att den genomsnittliga minskning av utsläppen måste uppgå till 7 miljoner ton CO2 per år fram till till 2030. Då måste dessutom kolsänkorna i skog, mark och jordbruk öka så att de är omkring 13 miljoner ton större 2040 jämfört med idag. Det kan jämföras med att skogsmark 2018 hade ett nettoupptag på 43 miljoner koldioxidekvivalenter enligt Naturvårdsverket.

–  Vi lyfter fram att det finns möjligheter att genomföra omställningen, men är tydliga med att vi står inför gigantiska utmaningar. Bland möjligheterna hör att coronakrisen visat oss att samhället kan agera resolut och snabbt när det krävs, att det växer fram samman- hållna förslag för en grön och rättvis nystart världen över, att Sverige har goda förutsättningar för fossilfri och förnybar energiproduktion, samt att vi har en bred och växande klimatrörelse som stödjer en snabb omställning, skriver Klimatriksdagen i sin Akutplan.

Bland förslagen till de olika områdena kan nämnas:

Energi
Energisystemet skall bidra till netto noll i utsläpp 2040 och vara fossilfritt, förnyelsebart och flexibelt 2040 – utan kärnkraft. Det ska satsas på vindkraft, solkraft och kapaciteten och flexibiliteten i elnätet behöver förbättras.

Bioenergi
“Vi behöver en ny strategi för bioenergi som utgår från att tillgången på bioenergi kommer att vara mycket begränsad och att vi måste hushålla med skog, jordbruksmark och bioenergi. Förbränning av biobränslen måste minimeras och utsläppen hanteras.”

Skog
“Minst 20 % av all skogsmark, representativt fördelat över landets alla skogsbiotoper, bör skyddas för kolinlagring. En utredning behövs som utifrån klimathänsyn rekommenderar skogsbruksmetoder och art- och beståndsval med beaktande av biologisk mångfald, samhällsekonomi och behov av bioenergi. Skogsägare bör ersättas för kolinlagring och skogspolitiken bör premiera och stimulera skogsprodukter med lång livslängd och cirkulär användning. Aktörer som inte minskar kolutsläppen fort nog ska åläggas att skydda skog för att temporärt öka kollagringen. Dikade skogsmarker skall återfå naturlig vattenbalans.”

Jordbruket
Jordbruket ska utformas så att kolutsläppen minimeras. Gårdar bör stöttas i att bättre cirkulera sina näringsämnen. Kommuner bör i högre grad uppmanas att upphandla långtidskontrakt med lokala jordbruk för närproducerade livsmedel. Ekonomiska stöd bör utgå för dylika verksamhetsförändringar. Jordbrukare bör också ges ekonomiska incitament till ökad kolinlagring i mark.

Vatten
Vattendirektivet måste tillföras resurser för att kunna uppnå sina mål till 2033, hårdare klimatkrav på vattenverksamheter, fisket ska klimatanpassas och forskningens råd bli bindande för den svenska ståndpunkten.

Under hösten och våren 2021 kommer Klimatriksdagen fortsätta arbeta med akutplanen. Det kommer bland annat att hållas seminarier, lansera specialrapporter och släppa en egen intervju-podd där Akutplanen diskuteras med representanter från våra riksdagspartier.

Läs även:
• Intervju med en av initiativtagarna till Klimatriksdagen

Källor: Klimatriksdagen och Akutplan för klimatet