58 dagar kortare vinter på 40 år i Vindeln
Mätningar som gjorts vid Vindeln i Västerbotten visar på en väldigt snabb uppvärmning och det slår bland annat hårt mot renarna.
Ren.
• 14 april 2024: Artikeln är uppdaterad med förtydligande om skillnaden mot SMHIs mätningar.
SLUs mätningar vid Svartberget nära Vindeln i Västerbotten visar att en tredjedel av vintern försvunnit sedan 1980-talet. Det är nu 58 dagar färre med meteorologisk vinter jämfört med när Olof Palme var statsminister, berättar Hjalmar Laudon, professor vid SLU för SVT Västerbotten.
Skillnad mot hur SMHI mäter
Jämför man dessa data med SMHI:s för Vindeln så visar SMHI betydligt mindre skillnad i antalet vinterdagar. Det förklarar Hjalmar Laudon så här:
– Vad SMHI gör är att titta på vinterklimatets förändring över tid som baseras på ett medelvärde över 30 år. När de sedan plottar en tidserie mellan tex 1940 och 2023 så motsvarar varje årsvärde ett glidande medelvärde. Med andra ord så är 2023 års vinterklimat ett medelvärde av alla vintrar mellan 1994 och 2023. Vår utgångspunkt är en trendanalys av hur vinterförhållandena förändrats över tiden. Det gör ju att vi studerat trenden i data på årsbasis, men ska inte ses som hur vinterklimatet förändrats, eftersom det per definition alltid beräknas ur 30-årsperioder. Skillnaden är alltså att SMHIs utgångspunkt är vinterklimatet – det vill säga 30-årsperioder – medans vår är variation och trender i vinterförhållandena.
Förändringen som har med uppvärmningen av klimatet att göra leder bland annat till ökade vattenflöden i bäckar under vintern, men också torrare somrar.
– Vi får många fler övergångar mellan minusgrader och plusgrader. Det blir mycket mera islager vilket ger problem till exempel för renar men också att vägarna blir mycket isigare, säger Hjalmar Laudon till SVT Västerbotten.
Svårt för renar och andra djur
Johan Andersson från Rans sameby berättar i SVT att de ofta varit tvungna att stödutfodra sina renar de senaste åren. Renarna kommer inte åt lavarna på marken genom islagren.
Dessa islager drabbar även fjällämlar och andra gnagare som lever under snötäcket, men som också får svårare att komma åt föda om is täcker marken. När fjällämlar minskar i antal drabbar det även rovdjur som fjällräv, rödräv och rovfåglar som istället tvingas ta fler fjällfåglar som i sin tur får svårare att klara sig.
Källa: SVT Västerbotten
