I vattendrag i Sverige kan rester av diklofenak hittas. Foto: Erik Hansson
Diklofenak hann nästan helt slå ut gampopulationer i Asien innan det förbjöds för boskap 2006. Här i Sverige sprids ämnet genom populära läkemedel och hamnar i våra vattendrag.
Diklofenak förbjöds för boskap i Indien, Nepal och Pakistan 2006, men i EU och även här i Sverige är det godkänt och finns i vanliga läkemedel som Voltaren, Arthrotec och Eeze. Enligt en studie från Högskolan i Kristianstad 2018 finns det höga koncentrationer av diklofenak i skånska vattendrag och UNT rapporterar att Naturvårdsverket låtit göra tester i Fyrisån i Uppland och där hittat halter som är fyra till tio gånger högre än gränsvärdet.
Svenskt Vatten, branschorganisationen för reningsverken i Sverige, anser att läkemedel med diklofenak bör receptbeläggas.
– En enda tub med voltarensalva kan förstöra vatten motsvarande 100 stycken 25-metersbassänger, säger Anders Finnson miljöexpert på Svenskt Vatten.
Gamar som äter boskap som behandlats med diklofenak löper stor risk att dö, men det finns inte mycket forskning om hur diklofenak påverkar andra fågelarter. En studie från Storbritannien visade dock att örnar påverkas negativt och i Sverige kan arter som fiskgjuse, havsörn och storskarv få i sig medlet när de äter fisk.
Ett bättre alternativ än läkemedel med diklofenak är enligt UNT medel med naproxen, vilket också finns receptfritt. Apotek i Sverige har börjat med varningsskyltar i sina butiker för att informera om diklofenaks miljöpåverkan på fisk och andra havslevande organismer. Dessutom är det mycket svårt att bryta ned.
Läkemedelsverket säger till Aftonbladet att de vill se en regeländring så att miljöhänsyn kan tas när ett läkemedel godkänns:
– Som det ser ut just nu i den EU-lagstiftning vi har att följa, kan vi inte ta hänsyn till miljön när det gäller om ett läkemedel för människa ska vara godkänt eller ej. Den frågan håller vi på och tittar på, det är inte helt utrett om vi skulle kunna ta hänsyn just vid receptfrihetsbedömningen, säger Lena Björk på Läkemedelsverket.
Källor: Svenskt vatten, UNT, Aftonbladet och Forskning.se
AGERA:
