125 palmolje- och massaföretag ska restaurera våtmarker i Indonesien

Nyligen avskogad och utdikad torvmark som ska bli palmoljeplantage, Indonesien. Foto: glennhurowitz via Flickr

125 palmolje- och massaföretag förbinder sig att restaurera 14 000 kvadratkilometer dränerade våtmarker som finns på deras mark. Det hela är ett initiativ från den indonesiska regeringen för att stoppa skogsbränder. De kanaler som har grävts inför plantering av bland annat palmoljeträd ska dämmas upp efter skörd så att fukten hålls kvar i marken.

Indonesiens väderprognoser talar för att det kommer att bli torrare än vanligt i år, på grund av väderfenomenet La Niña. Något som kommer att ge upphov till en ökad risk för bränder. Målet är att de utdikade kolrika våtmarkerna, åter ska hålla fukten ända ner till 40 cm under marknivå efter restaurering. Under 2016 stoppades utdikningen av våtmarker genom ett moratorium och myndigheten BRG etablerades. En instans som ska se till att 20 000 kvadratkilometer våtmarker har restaurerats till 2019.

Palmolje- och massaföretagen som har dikat ut marken ska restaurera torvmarkerna efter skörd genom att dämma upp dräneringskanalerna, bibehålla vattennivån och genom att återplantera inhemska växter.

Borneo, Indonesien. Den artrika regnskogen har omvandlats till palmoljeplantager. Foto: glennhurowitz via Flickr

Bakgrund:
Indonesiens artrika regnskog vilar på torvmossar som är en slags våtmark. Torven består av lagrat organiskt material som är tusentals år gammal och binder stora mängder kol. Innan avverkning av regnskogen grävs kanaler för att tömma torven på vatten. Därefter avverkas eller bränns skogen ned inför plantering av främst palmoljeplantager. När torven i marken är dränerad torkar den och tar lätt eld. Torv som börjar brinna kan ligga och pyra länge utan att det upptäcks. Under tiden sprids glöden i de underliggande torvlagren. Varje år i Indonesien uppkommer nya bränder till följd av antändning av pyrande torv.

De indonesiska bränderna har ökat de senaste två decennierna med en kulmen under 2015. Då spred sig enorma bränder och rök över hela Indonesien och luften förorenades även i flera länder runtikring. Avverkning och svedjebruk av regnskog har haft förödande effekter för den biologiska mångfalden, för människors hälsa och för klimatet. Torven lagrar stora mängder kol och när den brinner kommer koldioxiden ut i atmosfären. Indonesien är en av världens största utsläppare av växthusgaser.

LÄS ÄVEN: • Därför brinner Indonesiens skogar igen

Enligt Greenpeace behövs det ett totalt skydd av Indonesiens skogar. Ett starkt regeringsbeslut som ger ett permanent och lagligt förbud mot avskogning och förstörande av torvmarker.

LÄS ÄVEN: • Greenpeace om hur man ska resonera om palmolja

I ett exempel visar Greenpeace att det går att producera palmolja som inte leder till skogsskövling och som inte kränker rättigheterna för lokala samhällen. Att palmolja är certifierad genom RSPO ger ingen garanti för att den är hållbart producerat. Greenpeace rapport Certifying Destruction visar att en betydande skövling av regnskog i Indonesien ägt rum på marker som ägs av nuvarande medlemmar i RSPO.

Regnskog i skyddat område med illegal nedbränning av skog där röken syns, Kalimatan, Borneo, Indonesien. Foto: glennhurowitz via Flickr

Källor: Mongabay , Greenpeace