Blommor av olika videarter, exempelvis sälg, erbjuder nektar för många tidiga insekter på våren. Sälgens blomning var en av de årstidsbundna händelser som studerades i 150 naturområden i upp till 100 år i forna Sovjetunionen. Foto: Erik Hansson
I upp till 100 år beskrev forskare händelser i över 150 naturskyddsområden i forna Sovjetunionen. Detta arkiv med massiva datamängder har nu blivit tillgängligt och avslöjar att det är svårt för många arter att anpassa sig till ett nytt klimat.
Uppgifterna om naturskyddsområdena samlades in i forna Sovjetunionen under många decennier och i vissa fall i 100 år och sammanställdes i noggranna årsrapporter. Nu har uppgifterna plockats fram ur arkiven.
– Under det senaste decenniet har vi nu försökt göra dessa uppgifter tillgängliga. För ändamålet har vi arbetat med en fantastisk grupp på mer än 300 kollegor i över 80 organisationer från Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Kirgizistan och Uzbekistan, berättar Evgeniy Meyke, som tillsammans med Otso Ovaskainen från Helsingfors universitet jobbat med att lägga in det enorma materialet i en gemensam databas.
Många av de deltagande forskarna i forna Sovjetunionen har ägnat hela sina liv åt att samla in uppgifterna, och när nu den vetenskapliga artikeln publicerats så har sex av dem redan avlidit.
– Artikeln blir därmed en hyllning till deras arbete, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Allt från talgoxsång till årets sista björklöv
I studien granskades allt från den första sången hos talgoxe, den första paddan och karljohanssvampen, till när alla björkbladen fallit av.
En tydlig slutsats i materialet som sträcker sig från 1900 fram till idag är att många arter får allt svårare att hänga med i klimatförändringarna och att det uppstår allt fler feltajmingar. Till exempel att inte växter blommar samtidigt som det finns pollinatörer på vingarna, eller att fåglar häckar när det inte finns så mycket mat att ge till ungarna.
Svårt att hänga med när klimatet förändras snabbt
En signal för att tajma sin aktivitet kan till exempel vara hur varmt det är. Forskarna kunde konstatera att de flesta arter kompenserade inte tillräckligt för förändringar i signalerna, till exempel att vårens ankomst tidigarelades.
– Det vi såg var att ju tidigare ett år råkade vara, desto mer halkade tidpunkten för årstidsbundna händelser efter tidpunkten för signaler från miljön. Vi såg också stora skillnader mellan säsonger och platser, säger Maria Delgado från Oviedo-universitetet i Spanien, den andra huvudförfattaren till studien.
– Kort sagt: Arterna kan hänga med i klimatvariationer mellan åren, men de flesta arter underkompenserar, summerar Tomas Roslin, den ena huvudförfattaren bakom studien och verksam vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Tajmningen mellan arternas aktiviteter och miljöförhållanden riskerar därför att bli ännu sämre nu när klimatet förändras så snabbt. För att komplicera det hela såg vi också tecken på att arterna kan vara lokalt anpassade till varandra. En snabb klimatförändring kan därmed rubba det lokala samspelet. Om till exempel en fågel klarar av att lägga ägg tidigare men insekterna, fågelungarnas mat, inte kan tidigarelägga sina aktiviteter lika mycket, då blir det problem.
Källor: SLU, Scientific Data och Proceedings of the National Academy of Sciences
