KRÖNIKA: Ni har säkert träffat på dem om ni hänger på Facebook. De där människorna som tagit på sig uppgiften att svara på naturfrågor i sociala medier. De är inget mindre än hjältar i det tysta.
Det går nog knappt att överskatta den påverkan som falska och hatiska nyheter i sociala medier haft i val och i polariseringen världen runt de senaste åren. Men sociala medier har också inneburit en revolution av det motsatta. Plötsligt går det att få svar och fakta på väldigt många frågor, om man bara vet var frågan ska ställas. Det gäller inte minst naturfrågor.
LÄS ÄVEN: • Vilken art är det? Natursidans guide till artbestämning
Det är långt ifrån omöjligt att stå framför en okänd växt i skogen, ta en bild på den, publicera bilden tillsammans med texten “vad är det här?” i Facebook-gruppen “Vilken växt” och någon minut senare ha ett svar. Det kan naturligtvis vara bra att dubbelkolla svaret via en bildgoogling, i en flora eller vänta in fler svar från andra medlemmar i gruppen, men chansen är stor att du åtminstone fått en bättre uppfattning om vad du står inför.
Det hade inte varit möjligt utan de människor som lägger ner mycket tid på att dela med sig av sina kunskaper. De finns i så gott som alla artbestämningsgrupper på Facebook. Där berättar de att svenska spindlars gift är ofarligt för människor några gånger i veckan i “Spindelnätet“, förklarar skillnaden i detalj mellan fjällvråk och ormvråk i “Artbestämningar av fåglar“, vilka fjärilar det blir av vissa larver i “Vilken insekt” eller vilka svampar som är ätliga i “Svamp-klapp“.
Varenda grupp tycks ha flera personer som tagit på sig att med ett stort engagemang svara på frågor dagligen. De låter sig inte uppröras över att behöva svara på samma frågor om och om igen (“ja tamduva kan variera mycket i fjäderdräkten”) och de har för det mesta även ett imponerande tålamod med andra gruppmedlemmar som gillar att gissa vilt på olika arter, eller som skriver nya förslag fastän rätt art fastslagits. Som tack får de ibland en tumme upp.
Hur många som fått hjälp i de här grupperna vet såklart ingen, men frågan är om det inte handlar om hundratusentals personer. De här engagerade experterna som delar med sig av sina kunskaper är verkligen nätets osjungna hjältar. Vilka insatser de gör för svenskt naturintresse!
Tacka dem gärna ordentligt nästa gång du ser dem göra en insats i sociala medier.
För er som inte använder sociala medier rekommenderas Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Tacket
…går den här gången till Maths Nilsson. För att han ständigt ställer upp som sällskap på olika naturutflykter, för att jag fått använda hans bilder i flera år, för alla hans texter här på Natursidan.se och för att han delat med sig av sin kunskap om klimatförändringar, kemiindustrin och forskningsförnekarvärlden.
Bäst just nu:
• Arbetet med Biologiska mångfaldens dag 2018 är igång och det är lika roligt som vanligt att jobba med Rebecka Le Moine, som nu dessutom nominerats till Årets miljöhjälte, bland annat för hennes suveräna arbete med årets Biologiska mångfaldens dag.
• Årets svampsäsong är något utöver det vanliga. Det finns häftiga upplevelser runt knuten, i storskogen och på gräsmattor överallt.
• Höststräcket är verkligen igång nu. Mängder av spännande östliga fåglar har upptäckts helgen vecka 38 och snart kommer säkert någon riktigt tung raritet hittas.
• Miljöbudgeten. Visst, man kan hitta småsaker att klaga på och att flyget fortfarande får så mycket bidrag är galet, men det här måste ändå vara en historiskt bra satsning på miljön.
• Alla ni som swishat eller donerat pengar till Natursidans verksamhet. Ni är numera för många för att nämna alla här, men ni ska veta att jag är oerhört tacksam.