Bålgeting – en stor art som finns i Sverige och som har oförtjänt dåligt rykte. Foto: Ken Thomas – www.kenthomas.us, Public Domain, Link
KRÖNIKA: Kan vi, så här i den sjätte massutrotningen av arter där insekter på många håll i världen minskat kraftig i antal, ta och begrava ord som “monstergeting” och “mördarinsekter”?
På större tidningar är det sällan journalisten som skrivit artikeln som bestämmer rubriken. Rubriksättarna kommer dock ofta väldigt lindrigt undan i mediakritiken trots att de ofta ligger bakom de mest provocerande vinklingarna och försöken att framkalla starka känslor.
En sökning på ord som “monstergeting”, “mördargeting”, “skräckfästing” och “monstermygg” visar att svenska rubrikmakare tycks älska att skrämma sina läsare med insekter. Det kan verka obetydligt eller oskyldigt, men rubriker påverkar. Inte minst i dessa tider när ungefär 60 procent av de som delar en artikel inte läser mer än rubriken. Att matas med budskapet att insekter är farliga, äckliga och hotfulla får till slut fäste.
Det finns dessutom en koppling mellan skräckinjagande rubriker om insekter och onödigt dödande av pollinatörer. Det menar åtminstone forskare i USA som National Geographic pratat med.
De har märkt att artiklar om “mördargetingar”, som handlar om ett fåtal upptäckter av asiatisk jättebålgeting, lett till att allt fler personer försöker utrota även inhemska bin och getingar från trädgården. Fler hör av sig till företag som jobbar med att ta bort insekter och antalet googlingar på hur man får bort insekter ökar.
Chris Looney, entomolog vid jordbruksverket i delstaten Washington berättar att många ofarliga bin och getingar i USA antagligen dödats på grund av ogrundad rädsla för “mördargetingar”.
Han får medhåll av Jeffrey Lockwood, entomolog vid University of Wyoming:
– Vi har blivit otroligt korkade när det gäller entomologi i USA. Vi kan inte skilja de farliga från de som är ofarliga eller hjälpsamma. Barn kan troligen känna igen fler olika bilar eller superhjältar än insekter.
Jeffrey Lockwood har skrivit boken “The Infested Mind – Why Humans Fear, Loathe, and Love Insects” där han bland annat tar upp att människans rädsla för insekter har en koppling till att det historiskt kan ha varit en fördel att vara rädd för insekter. Men att det inte är speciellt användbart i vår moderna värld. Han påpekar också att det kommer ta ett tag innan vi utvecklar en liknande rädsla för bilar och vapen, vilket kanske är synd med tanke på att de är betydligt farligare för oss.
Även professorn i bevarandebiologi och författaren till “Insekternas planet”, Anne Sverdrup-Thygeson, var inne på samma sak i en intervju med Natursidan i fjol. Hon berättade att insekter är så otroligt mycket mer än det lilla fåtal som ständigt stämplas som ”plågor” i media. Om det finns ett tiotal arter som människan ser som jobbiga och några arter som sprider sjukdomar kan vara farliga, men det finns tiotusentals insekter som jobbar dygnet runt, året om och som berikar ditt liv utan att du kanske ens vet om det.
– Det är ju otroligt orättvist att insekterna får så mycket skit för det lilla obehag vi har av dem, samtidigt som de får så lite uppskattning för allt de gör för oss.
Studie efter studie slår fast att världens småkryp minskar i antal. Siffrorna varierar, men det finns tecken på att var fjärde insekt sedan 1990 eller varannan insekt sedan 1970 försvunnit. För många insektsgrupper är det betydligt värre än så.
I den sjätte massutrotningen av arter är rubriksättare som försöker sätta skräck i läsarna med historier om mördargetingar det sista världens pollinatörer och andra insekter behöver just nu. Det är närmare sanningen att prata om “monsterrubriksättare” och “skräckjournalistik” än att klassa insekter som stora hot.
