KRÖNIKA: Naturskyddsföreningen har släppt en undersökning om partiernas miljölöften. Det riktigt intressanta är dock vad de lovar att inte göra.
Det går att glädjas åt att många partier verkar ha höga ambitioner i miljöpolitiken. Alla partier utom SD går till exempel med på mer än hälften av Naturskyddsföreningens miljöförslag. Men vad säger dessa löften egentligen? Bara partier som är rädda att skrämma bort väljare med en miljövänlig politik bör svara nej på frågorna. Det är enkelt att slänga sig med löften om miljöhänsyn när inget behöver bevisas.
Det är naturligtvis Naturskyddsföreningen medvetna om. De skriver själva att deras granskning visar “att partierna ofta gör mindre än vad de lovar”.
– Den konkreta politiken fortfarande är långt ifrån vad som krävs för att på allvar möta de akuta miljöutmaningar som världen står inför – klimatförändringar, hot mot den biologiska mångfalden och spridning av farliga kemikalier. Dessa akuta utmaningar kräver att partierna verkligen lever upp till sina utlovade löften.
Svaren i enkäten säger dock en hel del om de läses med viss pessimism. Vilka miljöfrågor lovar partierna att inte göra något åt? Här blir det intressant, åtminstone hos alla partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet som säger ja till alla Naturskyddsföreningens förslag (de har också agerat miljövänligast de senaste fyra åren enligt Naturskyddsföreningen).
Socialdemokraterna vill inte se en stärkt miljöbalk, vill inte stoppa gruvor i skyddad natur eller höja miljöambitionerna i skogsbruket.
Centerpartiet vill inte ha något utökat skydd för skog eller hav, vill inte förbjuda bottentrålning och vill inte låtsas om konsumtionens stora klimatpåverkan.
Moderaterna vill som enda parti inte höja ersättningen till bönder som låter beta sina betesmarker. De vill inte heller ha stärkt skydd av marina områden eller skogar och kan tänka sig gruvor i naturskyddsområden och att ge stöd åt fossila satsningar.
Liberalerna verkar ha tagit chansen att åtminstone påstå sig ha höga ambitioner. De är bara emot en blocköverskridande uppgörelse om ekologiskt jordbruk och tveksam till att förbjuda bottentrålning.
Kristdemokraterna passar på att påstå sig ha högre ambitioner än Centern, men vill inte skydda mer skogar och tycker inte det behövs förbud mot bottentrålning eller gruvor i skyddad natur.
Sverigedemokraterna är väldigt noga med att förknippas så lite som möjligt med miljövänlig politik.
Svaren säger en hel del eftersom Naturskyddsföreningens förslag knappast är speciellt kontroversiella. Det är grundläggande krav för att bidra till en mer begränsad global uppvärmning och hindra ett utarmande av den biologiska mångfalden. Alla som är insatta i miljöfrågorna vet att det är bråttom och att det krävs kraftiga beslut. Att så många partier lovar att motarbeta viktiga steg mot en nödvändig naturvänlig politik är det riktigt oroväckande i rapporten.
Ska man tänka riktigt positivt så finns det enligt den här granskningen en riksdagsmajoritet för nästan alla 18 förslag. Om politikerna skulle hålla vad de lovar här skulle en miljövänlig politik vara runt hörnet. Men om de nu är så överens – varför har så lite av detta redan hänt? Jag har gärna fel, men jag tror att den här undersökningen framför allt visar två saker: grundläggande brister i de flesta partiers miljöpolitik och att oroväckande många partier nu målat in sig i ett hörn med grön färg. Om inte en majoritet av dessa förslag införs inom kort är det många partier som förtjänar Jordens vänners Svenska Greenwashpriset för sin “överdrivet gröna image med vilseledande kommunikation”.
