KRÖNIKA: Idag delade Världsnaturfonden WWF och kung Carl XVI Gustaf ut priser till Årets miljöhjältar – Malena Ernman och Rebecka Le Moine. I sina tacktal hade båda två i praktiken kunnat stå och skryta i timmar om allt de gjort, men de här hjältarna valde istället att lyfta andras insatser.
Ingen som är insatt i Malena Ernmans och Rebecka Le Moines arbete för miljön kan vara det minsta förvånade att det är de som idag fick ta emot Årets miljöhjälte-diplom från kung Carl XVI Gustaf.
I en tid när medier och offentliga personer fortfarande inte ger “klimatfrågan” i närheten av den uppmärksamhet den förtjänar (om den inte kan kopplas till klickbetet vid namn Trump), har Malena Ernman kavlat upp ärmarna och kastat sig över frågan. Inte i form av politiska plattityder eller pr-mässig greenwashing av sitt varumärke utan med ett äkta engagemang både när det gäller att sätta sig in i viktiga frågor och när det gäller att föregå med gott exempel, som till exempel att sluta flyga. Hon behandlar inte heller ämnet med silkesvantar för att medelklassen som “älskar att resa” inte ska bli besvärad, det är arbetshandskarna på och ett starkt driv att uppmärksamma och debattera de senaste nyheterna och forskningsresultaten om vår tids stora ödesfråga.
I sitt tal lyfte Malena Ernman allt och alla i sin närhet utan att höja sig själv eller sin egen insats. Hennes familj som ständigt diskuterar de här frågorna med henne, alla “riktiga miljöhjältar” (som hon uttryckte det) och de organisationer som kämpar för att rädda vår värld. Lika altruistisk som hon var i sitt tal är hon från sina plattformar och i media. Det är sannerligen en egenskap för en hjälte.
Dagens andra diplom gick till Rebecka Le Moine. Jag har haft den stora äran att jobba tillsammans med henne i år inför Biologiska mångfaldens dag. Hennes driv, engagemang och starka övertygelse om att miljöfrågorna måste lyftas överträffas nog bara av hennes stora hjärta. För även Rebecka Le Moine passade i sitt tacktal på att lyfta andra personers insatser. Hon var noga att berätta att jag varit inblandad i Biologiska mångfaldens dag 22 maj (tack!) och lyfte med all rätt alla fantastiska initiativ och aktiviteter som skapades i samband med den dagen.
Men Rebecka Le Moines engagemang för naturen stannar inte vid Biologiska mångfaldens dag. Hon kämpar för att rädda skog, försöker påverka politiker, håller föredrag, deltar i debatter och kämpar i föreningslivet. Jag tror inte någon hon jobbat med är förvånad att hon idag fick en av Sveriges finaste utmärkelser för sitt arbete.
Det var något stort med att se dessa två miljöhjältar stå på samma scen. Jag fick en känsla av att de tillsammans skulle kunna göra enorma insatser för miljön och vår natur. Det är jag rättare sagt övertygad om, men båda gör redan väldigt mycket och vi kan inte lägga allt på deras axlar. Precis som för alla andra kända, nominerade eller okända miljöhjältar runt om i landet så underlättas deras arbete av att vi är fler som hjälps åt.
Så kavla upp ärmarna och ta på arbetshandskarna. Nu hjälps vi åt allihopa.
Eller som Rebecka Le Moine avslutade sitt tal:
– Tack till alla som är med i den här kampen. Vi är alla miljöhjältar.