Vissa vintrar invaderas Sverige av den stora och ofta orädda finkfågeln tallbit. Med vår guide skiljer du den från tre andra snarlika arter.
Se även våra specifika guider till • fågelskådning • förbiflygande fåglar • hackspettar • siskor • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglar • mesfåglar • kärrhökar • örnar • sparvhök och duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten
Det brukar ske sådana här invasioner med långa och oregelbundna mellanrum, men när det händer kan tallbitar ses i trädgårdar, parker och andra ställen med rönnbär. Den kallas ibland för “dumsnut” eftersom den är så orädd för människor.
– Invasioner av detta slag beror nog i första hand på att viktig vinterföda tryter efter en god häckningssäsong. I tallbitens fall är det nog i första hand rönnbär (de äter kärnorna inne i bären), men annan viktig vinterföda utgörs av frön och skott från tall och i viss mån gran, berättade Anders Wirdheim, före detta informationsansvarig på BirdLife Sverige och programledare för Pippipodden, under den mindre tallbitsinvasionen 2017.
Tallbiten trivs bäst i gammal mossrik barrskog med vissa inslag av björk och gråal och oftast med lingon- och blåbärsris. Arten anses som livskraftig, men Artdatabanken skriver att det råder viss osäkerhet:
– Mer sannolikt är faktiskt att arten har minskat under åtminstone den senare delen av 1900-talet till följd av ökade ingrepp från det moderna skogsbruket, vilket i många fall helt har ödelagt goda häckningsmiljöer, främst i form av urskogsartade barrskogsbestånd. Basdata är emellertid alltför fåtaliga för att man skall kunna uttala sig med någon säkerhet.
Alla röda eller gulgröna finkfåglar med kraftiga, korsade näbbar är dock inte tallbitar. Det finns flera förväxlingsarter, som alla kan uppträda invasionsartat och som det gäller att se upp med:
TALLBIT
Större än korsnäbbarna. Stor som en taltrast. Flyger i djupa bågar. Lägg märke till dubbla vita vingband. Den kraftiga, runda näbben ett annat bra kännetecken.
Lätet skiljer sig också från andra, liknande arter. Tallbiten är ljudlig och har ett flöjtande, tydligt flerstavigt läte “tilyliii”.
STÖRRE KORSNÄBB
Något mindre än tallbit och saknar vita vingband. Att se skillnad på större och mindre korsnäbb är inte enkelt utan stor erfarenhet. Större korsnäbb har större huvud och tjockare hals, men framför allt är näbben kraftigare (nästan lika hög som lång). Framför allt vanlig vissa år.
Lätet hörs ofta. Väldigt svårt att skilja från mindre korsnäbb, men något djupare och hårdare:
MINDRE KORSNÄBB
Väldigt lik större korsnäbb. Har mindre huvud och näbben är längre än den är hög (inte lika kraftig) och undernäbben är tydligt klenare än övernäbben. Över lag vanligare än större korsnäbb.
Lätet hörs ofta. Inte lika hårt som större korsnäbb, något mer metalliskt, men svårt att skilja de två arternas läten åt.
BÄNDELKORSNÄBB
Häckar i norra delarna av landet och under invasionsår kan det komma stora antal från öst, Bändelkorsnäbben är kortare än mindre korsnäbb och har kraftiga vita vingband. Ses ofta äta kottar i lärkträd.
Har dels ett “kjypp”-läte som liknar gråsiskan och dels ett annorlunda läte – som påminner om en leksakstrumpet.
Källor: Artfakta, Fågelguiden och Peder Winding (Club300)