Sverige får förvisso ibland sällsynt besök av exempelvis mindre och större skrikörn, stäppörn, kejsarörn, ormörn och dvärgörn, men i den här guiden lär vi dig känna igen de arter som häckar i landet – havsörn och kungsörn.
Se även våra specifika guider till • fågelskådning • förbiflygande fåglar • hackspettar • grön- och gråsiska • ugglor • trastar • piplärkor • kungsfåglar • mesfåglar • kärrhökar • örnar • sparvhök/duvhök • vinterfåglar • fågelsång/fågelläten
Storleken är den viktigaste karaktären för att urskilja örnar från vråkar och hökar (lär dig se skillnad på sparv- och duvhök). Örnar är generellt betydligt större. De enda andra rovfåglar som är i samma storleksklass är gamarna, och även om det setts både gåsgam och grågam i Sverige så är dessa båda arter väldigt sällsynta. Örnar kan dock på långt avstånd förväxlas med hägrar och tranor, men hos dessa arter sticker benen ut bakom stjärten, det gör de inte hos örnarna. Inte heller har örnarna några långa halsar – tranor och storkar håller dem raklånga, hägrar flyger med halsen ihopböjd.
Skillnader i beteende, flykt och annat
Havsörnen har en något exhibitionisk livsstil. Den sätter sig gärna väl synligt, är aktiv med många flygturer och ligger gärna och skruvar på hög höjd på spaning efter mat.
Kungsörnen däremot håller gärna lite låg profil, flyger ofta aktivt och jagar som en smidig jägare. Om havsörnen är ladugårdsdörren är kungsörnen den uppfällbara dörren på en sportbil – smidig, snabb, vid god vigör, långt ifrån den sega figur havsörnen oftast är. Havsörnen kan dock explodera rakt in i en gåsflock men gör det sällan med samma elegans som kungsörnen. Ser man en örn sittandes ute på en strand, ute på en sten i vatten eller längs en iskant är det oftast en havsörn. En kungsörn sätter sig gärna i vegetationen längs med backar eller välkamouflerad i träd.
HAVSÖRN
Med lite övning lär du dig enkelt att urskilja en havsörn. De väldiga vingarna är anmärkningsvärt breda och raka och stjärten kort. Många fågelskådare benämner den som en flygande ladugårdsdörr. Den flyger med väldigt djupa och tunga vingslag – och tycks inte vara speciellt smidig. Ses den på lite närmre håll är den kraftiga, gula näbben kännetecknande och om det är en äldre fågel är den lysande vita stjärten lätt att känna igen.
KUNGSÖRN
Kungsörnen är ungefär lika stor som en havsörn, men proportionerna är annorlunda. Den har långsmala vingar och en längre stjärt. Om den ses rakt underifrån kan man också lägga märke till att vingarna smalnar av in mot kroppen och vid handpennorna. Vingarna blir därmed något s-formade, vilket skiljer sig mot havsörnens jämnbreda vingar. Även flykten skiljer sig åt. Kungsörnen slår ofta 6–7 tunga vingslag, följt av glidflykt i någon sekund.
Källor: Fågelguiden och Rovfåglar i Europa
Tack till Peder Winding och Johannes Rydström för hjälp med artikeln.