Aurorafjäril på sin värdväxt löktrav.
Att fjärilar lever av nektar från blommor känner de flesta till, men fjärilarnas larver behöver ofta specifika växter som funnits länge i Sverige. Att odla dessa i din trädgård eller på din kolonilott eller balkong är därför också en viktig insats.
• Artikeln har tidigare publicerats på Rikare trädgård.
Som trädgårdsägare är du kanske van vid att se insektsgnag i blad som något som måste bekämpas, men det går också att se det som att du skapat en lämplig livsmiljö för exempelvis en blivande fjäril. Det kanske inte är så kul om stora delar av trädgårdens blad äts upp, men nog kan du dela med dig av en del av grönskan?
Vi pratar ofta om vikten av pollinatörer i trädgårdar, men det är växterna som utgör grunden för dem. Förutom att förse djuren med mat ger de även boplatser och skydd. Ryggradslösa djur i Sverige har under väldigt lång tid anpassat sig till den svenska floran. Därför är det framför allt så kallade inhemska arter som lever vilt i den svenska naturen som gynnar den biologiska mångfalden i din trädgård.
– Nästan alla kärlväxtarter nyttjas av andra organismer på ett eller annat sätt. De flesta är viktiga värdar för en eller ett fåtal specialiserade värdberoende arter, skriver författarna till den läsvärda rapporten “Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter“.
Träd är giganterna för biologisk mångfald
Detta gäller inte minst träd. Växtvärldens giganter när det gäller att utgöra hem åt en mångfald av arter är gran, tall och ek. Omkring 1 000 arter av svampar, lavar, mossor och insekter och andra ryggradslösa djur lever på eller av dessa träd enligt rapporten. Men även björkar (810 arter), viden (640), bok (640) och asp (630) är väldigt viktiga. Låt gärna dessa träd stå i din trädgård.
Död ved lever – här lever mängder av arter och många av dem behöver just död ved. Foto: Erik Hansson
Observera att det även gäller döda träd eftersom många arter är beroende av det. För björk, tall, gran och hassel är till exempel hela 70-80 procent av arterna knutna till död ved. Låt därför gärna eventuella träd som “trillat av pinn” vara kvar i trädgården om du har möjlighet.
Några träd kan vara extra viktiga eftersom de har många rödlistade (mer eller mindre hotade) arter knutna till sig som är i extra stort behov av hjälp. Det gäller till exempel bok, ekar, lind, gran och hassel.
Även mindre växter lockar många arter
Även om träd är i en klass för sig för den biologiska mångfalden så har även flera buskar, ris och örter stor betydelse. Många fjärilsarter har till exempel slån, blåbär, röllika, backtimjan och ljung som värdväxter. Andra arter som är värda att nämna enligt rapporten är mjölke (kallas även mjölkört, rallarros), gullris och brännässla.
Apropå brännässlor är det kanske den mest kända värdväxten eftersom så många fjärilars larver är beroende av den mångfacetterade växten, som dessutom har en hög andel arter knutna till sig som enbart lever på just brännässla.
Smultronvisslare har logiskt nog smultron som värdväxt för sina larver. Här sitter den dock på en prästkrage. Foto: Erik Hansson
Här under följer två listor på värdväxter och vilka svenska dagfjärilar, samt nattfjärilar, som är knutna till dessa växter. Tänk på att det finns flera tusen fjärilar i Sverige och dessutom ännu fler andra ryggradslösa djur som behöver inhemska växtarter. Det här är med andra ord bara ett väldigt litet urval av växter som uppskattas av insekter.
Längst ned i artikeln finns även två bilder med listorna inlagda om du vill sprida dem i sociala medier. Hänvisa gärna till rikaretradgard.se eller den här artikeln.
Värdväxter för ett antal svenska dagfjärilar
Alm: Vinbärsfuks
Axveronika: Skogsnätfjäril
Baljväxter (t.ex. rödklöver, käringtand, getväppling, vitklöver, gulvial, blålusern och kråkvicker): Blåvingar
Bergslok: Pärlgräsfjäril
Bergssyra: Guldvingar
Benved: Tosteblåvinge
Björk: Sorgmantel
Björnbär: Grönsnabbvinge
Blåbär: Grönsnabbvinge
Blålusern: Blåvingar
Bockrot: Makaonfjäril
Brakved: Citronfjäril, tosteblåvinge
Brännässla: Amiralfjäril, nässelfjäril, påfågelöga, tistelfjäril, kartfjäril och vinbärsfuks
Fårsvingel (gräs): Gräsfjärilar och silversmygare
Getapel: Citronfjäril
Gulvial: Bastardsvärmare, blåvingar
Hagtorn: Hagtornsfjäril
Hallon: Tosteblåvinge
Hassel: Vinbärsfuks
Humle: Vinbärsfuks
Humlelusern: Puktörneblåvinge
Hundäxing (gräs): Mindre tåtelsmygare, ängssmygare
Hägg: Eldsnabbvinge
Hässlebrodd (gräs): Luktgräsfjäril
Kamäxing (gräs): Kamgräsfjäril, luktgräsfjäril
Kardborre: Tistelfjäril
Klöverväxter: Puktörneblåvinge, bastardsvärmare
Kovall: Skogsnätfjäril
Kvanne: Makaonfjäril
Kvickrot: Luktgräsfjäril, mindre tåtelsmygare, slåttergräsfjäril
Kråkvicker: Bastardsvärmare, blåvingar
Käringtand: Blåvingar, bastardsvärmare, skogsvisslare
Kärleksört: Apollofjäril (sällsynt)
Körsbär: Eldsnabbvinge
Lingon: Grönsnabbvinge
Löktrav: Aurorafjäril, rapsfjäril
Murgröna: Tosteblåvinge
Odon: Blåvingar, pärlemorfjärilar och grönsnabbvinge
Ormrot: Mindre guldvinge
Plommon: Eldsnabbvinge
Ryssgubbe: Rapsfjäril
Rödklöver: Bastardsvärmare och blåvingar
Rönn: Hagtornsfjäril
Skräppor: Guldvingar
Slån: Hagtornsfjäril
Smultron: Smultronvisslare
Spenört: Makaonfjäril
Stagg (gräs): Kamgräsfjäril
Strätta: Makaonfjäril
Svartkämpar: Skogsnätfjäril
Sälg: Sorgmantel, vinbärsfuks, videfuks
Taklök: Apollofjäril (sällsynt)
Teveronika: Skogsnätfjäril
Timotej (gräs): Luktgräsfjäril, ängssmygare, slåttergräsfjäril
Tistlar: Tistelfjäril
Tuvtåtel (gräs): Mindre tåtelsmygare, slåttergräsfjäril
Vinbär: Vinbärsfuks
Violer: Pärlemorfjärilar
Vit fetknopp: Apollofjäril (sällsynt)
Vitgröe (gräs): Kamgräsfjäril, slåttergräsfjäril
Vitklöver: Blåvingar
Ängsbräsma: Aurorafjäril, rapsfjäril
Ängsgröe (gräs): Luktgräsfjäril, mindre tåtelsmygare
Ängssyra: Guldvingar
Värdväxter för några svenska nattfjärilar
Al: Skäckspinnare, ekspinnare
Alm: Lindsvärmare
Ask: Ligustersvärmare, blåbandat ordensfly
Asp: Blåbandat ordensfly, gräsulv
Björk: Lindsvärmare, skäckspinnare, ekspinnare, gräsulv
Blåbär: Ekspinnare, gräsulv, rostvinge
Bok: Oxhuvudspinnare, blåbandat ordensfly
Brännässla: Fläckig glansspinnare, prickig tigerspinnare, rostvinge
Ek: Lindsvärmare, oxhuvudspinnare, blåbandat ordensfly
Fruktträd: Videsvärmare
Fältvädd: Svävflugedagsvärmare
Förgätmigej: Fläckig glansspinnare
Groblad: Mindre igelkottsspinnare, prickig tigerspinnare, brunsprötad skymningssvärmare, rostvinge
Hagtorn: Krusbärsmätare
Hallon: Ekspinnare, gräsulv, rostvinge
Kaprifol: Ligustersvärmare, humledagsvärmare, snabelsvärmare
Kråkvicker: Gräsulv
Ljung: Mindre påfågelsspinnare, ekspinnare, rostvinge
Lind: Oxhuvudspinnare, skäckspinnare
Lingon: Gräsulv
Lövträd: Mindre påfågelsspinnare, oxhuvudspinnare
Mjölke (mjölkört, rallarros): Större och mindre snabelsvärmare, brunsprötad skymningssvärmare, rostvinge
Måror (gulmåra, vitmåra): Större dagsvärmare, större och mindre snabelsvärmare, brunsprötad skymningssvärmare
Popplar: Blåbandat ordensfly
Purpurklätt: Mindre igelkottsspinnare
Rödblära: Mindre igelkottsspinnare
Rödkämpar: Mindre igelkottsspinnare, prickig tigerspinnare
Rödplister: Fläckig glansspinnare
Rönn: Brun björnspinnare, ekspinnare
Slån: Krusbärsmätare
Smällglim: Mindre igelkottsspinnare
Snöbär: Ligustersvärmare
Svartkämpar: Mindre igelkottsspinnare, prickig tigerspinnare
Syren: Ligustersvärmare
Sälg: Videsvärmare, poppelsvärmare, brun björnspinnare, blåbandat ordensfly, brunsprötad skymningssvärmare, ekspinnare, gräsulv, rostvinge
Trampört: Prickig tigerspinnare
Tryväxter: Humledagsvärmare, större och mindre snabelsvärmare
Viden: Videsvärmare, poppelsvärmare, brun björnspinnare, blåbandat ordensfly, brunsprötad skymningssvärmare, ekspinnare, gräsulv, rostvinge
Vintergröna: Oleandersvärmare
Vitplister: Fläckig glansspinnare
Åkervinda: Åkervindasvärmare
• Så skiljer du på kål-, raps och rovfjäril
• Vilken art är det? Natursidans guide till artbestämning
• Danmark förbjuder fångst av 33 fjärilsarter
• Du kan själv enkelt göra viktiga insatser för biologisk mångfald
• Stipendium till nystartad fjärilsförening som inventerar väglöst land
• Guide till vårens första dagfjärilar
Källor: Artfakta.se, “Naturskyddsföreningens fjärilshandbok”, “Nordens fjärilar”, “Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter” och “Fjärilar i odlingslandskapet“
