Guide: När är det bäst att skåda? Lär dig fåglarnas dagsrytm

Du måste inte vara uppe i soluppgången för att ägna dig åt fågelskådning. Det är förvisso en bra tid för att höra sjungande dagaktiva fåglar på våren, men många andra former av fågelskådning är bättre under andra tider på dygnet.

Den här artikeln är ett redigerat utdrag ur boken “Med kikare och kaffetermos: handbok i fågelskådning” av Magnus Ullman, som är fylld med tips om hur du fågelskådar på bästa sätt.

“Det finns en myt att man måste vara uppe i soluppgången för att kunna skåda fågel. Sant är att viss typ av skådning ger mest i arla morgonstund. Men det finns åtskillig skådning man kan ägna sig åt vid andra tidpunkter.

Sång och spel hos dagaktiva fåglar

• Ett fåtal dagaktiva tättingar kan börja sjunga redan före gryningen, exempelvis koltrast, rödhake och rödstjärt. Men de allra flesta startar runt soluppgången och sjunger som mest några timmar framåt. Sången är intensivast när fåglarna är nyanlända och avtar under försommaren.
• Generellt sjunger fåglarna längre under förmiddagen om det är mulet. Regn och blåst hämmar sång och spel.
• Få arter sjunger under eftermiddagen, men till exempel sånglärka och gulsparv kan göra det.
• Trastar och en del andra arter har ofta en måttlig sångtopp i anslutning till skymningen.

Sång och spel hos nattaktiva fåglar

Vissa fågelgrupper sjunger och spelar mest nattetid. En del av dessa, som ugglor och nattskärra, är huvudsakligen nattaktiva, medan andra, som näktergal, till stor del är dagaktiva med födosök och matning av ungar under de ljusa timmarna.
• En särskild grupp kallas nattsångare dit gräshopp-, kärr-, vass-, flod- och trastsångare räknas, men också näktergal och trädlärka som inte är sångare. Flera av nattsångarna sjunger i anslutning till vass- och starrområden liksom andra våtmarker där även rördrom, vattenrall och småfläckig sumphöna hör hemma. Vaktel och kornknarr lever i jordbruksbygder.
• De flesta nattsångare hörs dessutom ibland under morgon och förmiddag, särskilt när de är nyanlända.
• Även många vadare spelar främst nattetid, inte minst de som lever på norrländska myrar. Morkulla är en välbekant art som förekommer i skogsmiljö i hela landet.
• Arter som näktergal och gräshoppsångare sjunger ofta före skymningen men tar under ”tysta timmen” lite senare en paus för att åter sjunga med full kraft när mörkret lagt sig.
• Många av fåglarna i denna grupp sätter inte igång förrän närmare midnatt.

Födosökande dagaktiva fåglar

När och hur länge dagaktiva fåglar söker föda skiftar mycket med hänsyn till årstid och fågelns ”sociala situation”.
• Häckande fåglar lägger mycket tid på att samla föda till sina ungar. Om vädret är bra och födan är lättåtkomlig kan det räcka med några morgon- och förmiddagstimmar. Som regel återupptas födosöket innan skymningen för lite extra mat inför natten.
• Om vädret varit dåligt och födosöket ineffektivt, kan småfåglar mycket väl hålla på större delen av dagen vid plötslig väderförbättring.
• I motsvarande situation kan normalt dagaktiva fåglar norr om polcirkeln till och med vara aktiva en stor del av natten under den ljusaste delen av sommaren.
• Under normala sommardagar avtar aktiviteten under senare delen av förmiddagen. Skådning mitt på dagen mitt i sommaren är sällan någon upplyftande historia.
• Under flyttningen, och det gäller i högsta grad under hösten, är insektsätare igång större delen av dagen – födan är inte alltid lättåtkomlig och fåglarna ska lagra flygbränsle i form av fett för långa nattliga flygresor.
• Även fröätare håller ofta på en stor del av dagen.
• Många småfåglar startar före gryningen – det är ingen tillfällighet att ringmärkare sätter upp sina nät innan det ljusnat. Men är det kallt eller daggvått är det vanligt att insektsätarna kommer igång lite senare.
• Under senhöst och vinter är dagarna så korta att fåglarna födosöker de få ljusa timmar som står till buds. Samtidigt tenderar rastande gransångare och andra insektsätare att locka mer på morgon och förmiddag än på eftermiddagen och blir då lättare att hitta.
• Framför allt ormvråk och andra bredvingade rovfåglar är lite speciella. De föredrar att flyga så lite som möjligt för egen maskin och är som mest aktiva när de kan utnyttja kraftiga vindar eller det bildas termik vid soligt och varmt väder. Termik förekommer sällan under midvintern, och för rovfåglarna är det i stället viktigare om det blåser, till exempel så att det bildas uppvindar vid någon kulle. I så fall kan de vara igång redan från morgonen, men efter kl 14 sitter de mest. Lugna och grå dagar ser man mest vråkar och andra sitta still, om man ser dem över huvud taget.
• Under vår och sommar är fåglarnas aktivitet avgjort intensivast under morgontimmarna. En fördel för fågelskådaren under höst och vinter är att många fåglar är aktiva en stor del av dagen.

Dagsträck hos småfåglar

Sträckande tättingar och de andra mindre landfåglarna startar ofta runt gryningen, och vissa dagar ökar intensiteten snabbt.
• Hur länge sträcket pågår hänger ihop med hur intensivt det är, men också riktigt stora dagar passerar få ringduvor efter kl 10 sommartid, medan bofink i vissa fall är aktiva ytterligare ett par timmar eller något längre.
• Regn och motvind hämmar sträcket effektivt.
• Bland tättingarna finns åtskilliga dagaktiva grupper som är nattsträckare; de största grupperna är sångare och familjen flugsnappare. De startar sin flyttning efter mörkrets inbrott och avslutar innan det ljusnar om de inte befinner sig ute över havet.
• Björk- och dubbeltrast är dagflyttare, rödvinge- och taltrast främst nattflyttare, koltrast strikt nattflyttare.

Sträck hos rovfåglar och andra termikflygare

Rovfåglar är i allmänhet mer beroende av termik (uppåtstigande, varma luftströmmar) än de flesta andra fåglar och därför inte särskilt morgontidiga. Cumulusmoln på en blå himmel visar att det är termik.
Undantagen är den udda sparvhöken som kan dra iväg i rätt stora antal redan innan dagen gryr, liksom kärrhökar och stenfalk.
• Ett par timmar efter soluppgången är också de flesta andra rovfåglar igång, inklusive de mer bredvingade arterna som vråkar och glador. Ytterligare någon timme senare kan en örn visa sig.
• Hur länge sträcket pågår på eftermiddagen hänger som för de mindre fåglarna samman med dess intensitet.
• Regn och motvind hämmar flyttningen effektivt, och även en riktigt bra dag kan sträcket upphöra tvärt om fåglarna plötsligt möter regn.
• Om inte förr lägger sig sträcket som regel mitt på eftermiddagen.

Sträck hos sjöfåglar

Gruppen sjöfåglar omfattar svanar, änder, doppingar, måsar, tärnor, labbar, alkor och lommar. Hit räknas också gäss och vadare även om deras vanor skiljer sig lite från de övriga.
• Många är både dag- och nattsträckare så det är inte alltid lätt att dra en gräns (även om nattsträcket är mindre kustbundet än dagsträcket). Det betyder att det kan vara full fart redan i gryningen, men det är inte ovanligt att den första ljusa halvtimmen är rätt fågeltom även dagar då sträcket senare blir massivt.
• Dyk- och simänder är som regel morgonpigga, medan däremot arter som dvärgmås, labbar och smålom kan öka först långt fram på förmiddagen.
• Hur länge sträcket pågår hänger ihop med intensiteten – är antalen måttliga kan det lägga sig innan middagstid. Ibland bildas åter en topp före skymningen.
• Sträcket av sjöfågel längs våra kuster kräver ofta pålandsvind, annars går fåglarna så långt ut att man inte ser dem.
• Å andra sidan är sjöfåglarna inte känsliga för vare sig regn eller ens kraftig motvind – de bara maler på.
• Labbar och dvärgmås går gärna fasligt långt ut, men vid disigt väder kommer de ofta närmare land.

Sträck hos havsfåglar

Gruppen havsfåglar omfattar liror, stormfågel, stormsvalor och havssula. Lommar, labbar och alkor räknas både som sjöfåglar och havsfåglar. Bland måsarna är det främst tretåig mås och den sällsynta tärnmåsen som hör hit, i någon mån även dvärgmås, och bland vadarna brednäbbad simsnäppa.
• Havsfåglar kan sträcka från gryning till skymning, men det är bara riktigt bra dagar som sträcket verkligen pågår så länge. De är även nattsträckare, men det är nog rätt dåligt känt hur de rör sig på natten.
• Havsfåglarnas rörelser är ganska gåtfulla och rätt vad det är kan det dyka upp någon extra kul art. Plötsligt händer det dessutom att sträcket ökar igen även om det tycktes ha upphört.
• Hård vind från västsektorn får in dem till svenska västkusten. Om vinden däremot lägger sig så är fåglarna plötsligt försvunna.
• Vid riktigt kraftiga regnskurar brukar fåglarna lägga sig på vattnet, men är snart på vingarna när regnet avtagit.