Biexpertens svar på vanliga frågor om bihotell

När ska bihotell sättas upp? I vilket väderstreck ska de placeras? Varför flyttar det inte in några bin i mitt bihotell? Ska man rensa hålen? Vilka trädslag är bäst? Det är några vanliga frågor som får svar här under.

Svaren här under ges tillsammans med Ola Jennersten, naturfotograf, författare och expert på biologisk mångfald på Världsnaturfonden WWF. Han har många års erfarenhet av att gynna bin i sin trädgård och har bland annat föreläst om biologisk mångfald och pollinering på Rikare trädgård – ett samarbetsprojekt för att skapa ökad biologisk mångfald i trädgårdar.

En av de vanligaste frågorna vi får är om man ska rensa bihotellen. Det snabba svaret är nej.
–  Av flera skäl egentligen, säger Ola Jennersten. Det behövs inte och det finns ingen bra tidpunkt på året när alla bon är tomma – de är ständigt upptaga. Just nu i slutet av våren är rödmurarbina väldigt aktiva och honorna fyller bona med ägg och nektar. När de pluggat igen hålen är de upptagna hela hösten och vintern med att äggen kläcks och larverna utvecklas till vuxna bin. I april-mars tar de sig ut och svärmar och parar sig direkt. Därefter börjar honorna omedelbart leta nya boplatser. Det finns helt enkelt ingen bra tid för att rensa hotellen och det behövs inte heller. Det bästa är att bygga några nya bihotell varje år så att det ständigt finns boplatser åt bina, även om gamla bihotell skulle ramla sönder.

Apropå det frågar många när man ska sätta upp sina bihotell. Bästa tiden är tidig vår, men även under sommaren kan fungera.
– Det är precis som med fågelholkar – det viktigaste är att de kommer upp. Men om man vill ha snabba resultat så är det bäst att sätta upp dem tidig vår. Då kan de vara fullbelagda till midsommar av rödmurarbin som är de vanligaste vildbina här. Men det finns även bin som har sin högsäsong senare på sommaren, som till exempel blomsovarbin och örtagårdsbin. Så länge du sätter upp bihotell med olika storlekar så kommer bin troligen hitta dit.

Hur ska hålen göras i bihotellet?
– Om du kan så borra 4, 6 och 8 mm breda hål. Har du ännu mindre borr är det också bra. Har du möjlighet så borra 15 cm djupa hål, men minst 10 cm är lämpligast. Bina lägger sina ägg i celler och förser dem med nektar som matsäck för att larverna ska kunna utvecklas till fullvuxna bin. De befruktade äggen läggs längst in och det är bara dessa som utvecklas till de extra värdefulla bihonorna. Så om en fågel käkar upp några av cellerna i bihotellet så kan honorna längst in fortfarande klara sig.

I vilket väderstreck är bäst?
– Bina vill ha det varmt och gärna vindskyddat. Så helst i söder där solen ligger på stora delar av dagen.

Vad ska det vara för trädslag i bihotellet?
– Helst hårda träslag som björk, ask, ek och andra lövträd. Naturvårdsverket rekommenderar inte gran och tall eftersom dessa kan bli fnasiga på insidan och det gillar inte vildbin. Använd inte heller tryckimpregnerat virke eftersom det är giftigt.

Varför innehåller en del bihotell kottar?
– Det kan man fråga sig. Det är inget som gynnar bin och de insekter som behöver hitta små skrymslen bör kunna göra det i din trädgård ändå, åtminstone om den består av annat än en renrakad gräsmatta och trädäck.

Vad har man gjort för fel om det inte kommer några bin som flyttar in?
– Förutom att sätta upp bihotellen för sent på året så kanske du satt dem fel? De får gärna sitta några decimeter upp från marken för att inte bli fuktiga och behöver både lä och värme, gärna i ett skyddat läge så de inte blir fuktiga. En annan anledning till dålig beläggning är att det kanske är dåligt med bin i området eller att det inte finns så mycket mat åt dem i närheten.

Är det en nackdel att bygga jättestora bihotell? Så ser det ju inte ut i naturen, där bin oftast bor i enstaka kläckhål av vedlevande insekter. Lockar stora bihotell till sig många parasiter?
– Det stämmer att bihotell kan få besök av parasiter, men det är en del av naturen. Många av Sveriges bin är faktiskt boparasiter som låter andra ta hand om barnen. Det är en väldigt effektiv metod. Tar man isär ett bihotell på vintern kan man hitta många andra arter som lever på bina. Därför kan det vara bra att sprida ut deras bon istället för att fokusera dem på samma plats. Men ett stort bihotell är mycket bättre än inget bihotell alls. Dessutom är stora bihotell tydliga och kan kanske inspirera grannar och förbipasserande att bygga bon åt bin. Precis som en fågelmatning även gynnar sparvhökar som tar talgoxar så kan bihotell även gynna biparasiter.

Ibland kan man läsa att man ska göra vattenbad åt vildbin. Vattenbad är förvisso bra för många djur, men bland våra biarter är det väl bara honungsbin som dricker vid dem?
– Jag har aldrig sett humlor eller andra vildbin dricka från vattenbad, berättar Ola Jennersten. Honungsbin däremot kan ses i stora mängder vid vattenbad. Vildbin får sin vätska från pollen och nektar.

Läs även:
• Biexpertens råd om bihotell
• De mest värdefulla växterna för vildbin
• Ny studie: Träd viktiga för vildbin
• Natursidans guide till vilda bin