Biexpertens råd om bihotell

Det finns all anledning att försöka hjälpa bina. De 273 arter av vilda bin som finns i Sverige sköter tillsammans den största andelen av pollineringen av landets växter. Men dessvärre riskerar många arter att försvinna. En tredjedel anses mer eller mindre hotade och är med på Artdatabankens rödlista. Faktum är också att 13 arter vilda bin redan dött ut i Sverige.

De flesta vildbin i Sverige är solitära – det vill säga att de inte lever i stora samhällen som honungsbina. Istället bygger honorna egna bon där de föder upp sina larver. En majoritet av Sveriges vildbin bygger dessa bon i marken och vi har tidigare skrivit en artikel om hur du gynnar dem. Andra arter lever i hål i träd. Dessa hål har ofta gjorts av vedlevande insekter i naturen, men eftersom det råder brist på döda träd som får vara kvar i skog och mark kan man göra en insats för vildbin även i trädgården. Till exempel genom att borra hål i träbitar eller placera ut bambupinnar eller andra rörliknande föremål.

Bihotell på rätt sätt
Det säljs numera också bihotell i många butiker och de lyfts ofta som en räddande insats för våra vildbin. Det kan de också vara, men de måste placeras och utformas på rätt sätt för att gynna bin och andra steklar.

– Ett vanligt fel som jag sett i annonser för många av de bihotell som säljs är att de bara har stora hål och ofta för stora hål, berättar biexperten Krister Larsson. Sedan är där ofta kottar, löv och annat krafs som inte har någon som helst nytta för bina och som inte är någon bristvara ute i naturen för de andra insekter som gillar sådant, de tar bara upp onödig plats på bihotellen. Även de avlånga slitsarna som man säger ska gynna fjärilar som vill söka skydd känns helt onödiga – skyddsplatser för fjärilar finns hur mycket som helst i naturen. Ta bort sådana onödiga inslag och ha fler ändamålsenliga hål i stället så blir bihotellen betydligt bättre. Man får ofta alldeles för få dugliga bibon för pengarna i de köpta hotellen.

Bättre och enkelt att göra själv
Att göra egna bihotell är både enkelt och billigare. Allt du behöver är ett stycke trä, en borrmaskin och borr i lämpliga storlekar Krister rekommenderar hårda träslag som ek, bok och ask, men de flesta fungerar. Ha gärna skarpa borr som ger jämna kanter utan flisor så slipper bina riskera sina vingar när de kryper in och ut. Borra helst vinkelrätt mot fibrerna i trädet, som de vedlevande skalbaggarnas hål i naturen, men det är inget måste.

– Ett bra stekelhotell ska ha många små hål, 2-4 mm i diameter, om man vill gynna så många arter bin som möjligt. Ofta blir det flest individer av de mindre arterna. Borra därför flest hål i storleken 2-4 mm. Småsovarbin och gårdscitronbin blir ofta de vanligaste arterna och kan uppträda med hundratals honor om det finns tillräckligt många små bohål, berättar Krister Larsson

Hålen får gärna vara minst 5-10 cm djupa, men de minsta hålen kan göras något kortare. Det är vad bina är vana vid i naturen. I hålen läggs äggen i olika kammare och i vissa hål kan det vara en lång rad av rum åt de blivande larverna.

– Många arter lägger ofta bara ett mindre antal larver på rad och de klarar sig med grundare hål på sådär 3-6 cm. En larvkammare är i genomsnitt runt 1 cm lång och när ett hål är fullt fortsätter de i ett nytt. Vissa arter verkar rentav föredra att bara lägga få larver i samma bohål och använder då flera grunda bohål i stället om de finns tillgängliga. Kanske är detta en strategi för att lura parasiterande insekter. Rödmurarbi är den art som gillar att bygga längst bon om möjlighet finns. De kan vara upp till 30 cm långa, men även bon som är 8-10 cm djupa fungerar. Enklaste sättet att fixa djupare hål åt rödmurarbiet är att använda rör i stället för att borra, till exempel av vass eller bambu.

Fåglar är inget stort bekymmer
Ofta nämns att fåglar kan vara ett bekymmer för vildbina och att bihotellen behöver nätas in för att de inte ska bli “fågelrestauranger” åt fåglar som äter upp binas larver. Men Krister ser inte det som något större problem.

– Mesar och hackspettar kan ibland få för sig att kalasa på stekelhotellets invånare, men de kommer bara åt de yttersta larverna i de större hålen. Normalt är det hannar i de yttre och honor i de inre larvkamrarna, och i naturen finns oftast ett överflöd på hannar varför det inte påverkar beståndet om en och annan hanlarv blir fågelmat. På mina hotell med borrade hål har mesar och hackspettar inte orsakat några problem och jag sätter inte upp något skydd mot fåglar. Har man lösa rör kan fåglarna dock dra ut rören så att de ramlar ner och då kan skyddsnät behövas.

Placeras varmt, stilla och utspritt
En annan viktig fråga är placeringen. Den bör ske på en solig och vindskyddad plats på ungefär 0,5 till 2 meters höjd. Det kan också vara värt att tänka på att det är bättre med många mindre stekelhotell på olika ställen än ett enda stort stekelhotell. Med utspridda bostäder blir det svårare för parasiter att hitta alla bona, men även
stora, koncentrerade hotell fungerar oftast bra, berättar Krister.

Finns det något man kan tänka på när det gäller miljön runt omkring bihotellen? Är det till exempel viktigt med lämpliga växter i närheten?
– Ja, det viktigaste i närområdet är ju växterna, de vuxna behöver nektar som energi och då fungerar ofta många olika växter, medan larverna är mer kräsna när det gäller vilket pollen de ska födas upp på. Ofta är det då tillgången på pollen som styr vilka bin man får, förutom tillgången på lämpliga boplatser. Viktigast är att satsa på naturligt förekommande växter.

Vilka växter skulle du rekommendera i trädgården åt den som vill locka till sig vildbin?
– Bland örterna exempelvis: alla fibblor, inklusive maskros, åkervädd, ängsvädd, blåklockor, ärtväxter som käringtand, gullusern och gökärt, korsblommiga växter som sandvita och åkerkål, blåmunkar och väddklint. Bland vedväxterna: sälg, alla viden, hagtorn, slån, lönn, frukt- och bärbuskar, nypon. Och så ljungen som har sex bin knutet till sig. De olika bina har ju väldigt olika pollenkrav och vill man ha en artrik bifauna så måste man också ha ett rikt utbud av bra pollenväxter under hela sommarhalvåret.

Krister höjer också ett varnande finger för många av de odlade trädgårdsblommor som säljs och som kan vara så hårt förädlade att de inte har något eller alldeles för lite pollen.

– Man har helt enkelt förädlat fram stora, “vackra” blommor på bekostnad av deras förmåga att producera nektar och pollen. Säkrast är att välja gamla, traditionella sorter av odlade växter, som då ofta inte har lika stora blommor. Detta gäller i högsta grad även rosorna, välj gammaldags sorter som ofta är utmärkta för bin, bland annat det hotade nyponsandbiet.

I Kristers tabell här under kan du se vilka mått några olika arter föredrar. Det här är bara några exempel. Det finns betydligt fler arter som kan bosätta sig i hålen.

Art	Hålbredd (mm)	Larver per hål	Bomaterial	Flygtid	Larvens föda
Småsovarbi	2-2,5	2-4	Lera eller finsand	Juni-augusti	Pollen från blåklockor
Gårdscitronbi	2-4		Utsöndrar sidenliknande sekret	Juni-augusti	Pollen från många olika växter
Smalgnagbi	2,5-3,5	1-16	Växtmassa	Maj-augusti	Pollen från ärtväxter
Väggbi	2,5-4	1-10	Harts/kåda från barr-lövträd	Juni-augusti	Pollen från korgblommiga växter
Husvedgeting	3-4	1-8	Lera, finsand, jord	Juni-augusti	10-17 larver av bladbaggar per larv
Storsovarbi	3-4	1-7	Massa av lera eller finsand	Juni-juli	Pollen från blåklockor
Smörblommebi	3-4	2-8	Massa av lera eller finsand	Maj-juli	Pollen från smörblommor
Björkvägstekel	3,5-4	1-6	Växtmassa (även lavar)	Juni-augusti	1 krabbspindel per larv
Märggnagbi	4-5	4-8	Växtmassa	Juni-juli	Pollen från ärtväxter
Backmurarbi	4-5			Maj-juli	Samlar pollen från bl. a. ärtväxter och fibblor
Blåmurarbi	4-5	1-10	Växtmassa	Maj-juli	Pollen från många olika växter
Fibblemurarbi	5		Växtmassa	Maj-augusti	Pollen från korgblommiga växter
Väggsidenbi	5-7	2-10	Utsöndrar cellofanaktigt sekret	Juni-augusti	Pollen på korgblommiga växter
Rödmurarbi	5-7	Upp till 30	Lera/finkornigt materia	April-juni	Pollen från många olika växter
Stocktapetserarbi	6-7	6-8	Utskurna bladbitar	Juni-augusti	Pollen från många olika växter
Väggmurargeting	6-7		Lera	Maj-augusti	Larver av småfjärilar och skalbaggar