I WWF:s uppdaterade matguide 2021 har andelen kött som får grönt ljus, vilket innebär “ät ibland”, minskat ytterligare. Det blir allt svårare att hitta kött för den som vill äta hållbart och WWF vill se ett större ansvar från butikerna.
WWF har gjort en ny bedömning av kött, ost och vegoprotein. Varje produkt får ett betyg i form av ett trafikljus (se nedan). I varje kategori delas även produkterna upp beroende på vilket land de kommer från och om de har någon sorts certifiering.
För den som vill äta så hållbart som möjligt är det enklast att välja vegansk mat. Vill du äta djurprodukter är det enklaste alternativet att enbart köpa produkter som är KRAV-märkta. Det är dessa som får överlägset flest gröna ljus i WWF:s nya köttguide och det är värt att notera att de EU-ekologiska alternativen (märkt med ett grönt löv) ofta får betydligt sämre betyg. Svenskt Sigills Naturbeteskött får grönt ljus för nöt och lamm.
Sammantaget är det endast mellan 1 och 3 procent av allt kött i svenska mataffärer som får grönt ljus, enligt en marknadsundersökning som WWF låtit göra.
– Syftet med Köttguiden är att göra det enklare för människor att äta hållbart. Men för att det ska bli möjligt måste butikerna ta ett större ansvar. Ta hem de här varorna och synliggör dem! Vi vill se KRAV-märkt kyckling och certifierat naturbeteskött i fler butiker, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på WWF.
Nytt för i år är att ännu fler lampor gått från grönt till gult eller från gult till rött jämfört med 2019 års köttguide. Bland annat svensk kyckling får nu rött ljus. Det är bara KRAV-märkt kyckling som får grönt ljus, men det är en sammanlagd bedömning av flera kriterier. Även KRAV-märkt kyckling får bara gult ljus i kriterierna biologisk mångfald, klimat och djurvälfärd. EU-ekologisk får rött ljus för djurvälfärd.
Ingen julskinka får grönt ljus för biologisk mångfald
Du kan tyvärr glömma att hitta en julskinka med grönt ljus för biologisk mångfald eller klimat. Inte ett enda alternativ får bättre än gult. Återigen får de KRAV-märkta alternativen bäst betyg och det är också det enda grisköttet som får grönt ljus för djurvälfärd.
För den som äter ost finns det också en del att tänka på. Det är bara KRAV-märkt eller ekologisk hårdost, fetaost och halloumi från Sverige som får en majoritet gröna ljus och som får grönt ljus för biologisk mångfald.
Enklast är det för veganer. Alla vegoprotein, det vill säga baljväxter och vegokött med sojaprotein, spannmålsprotein eller svampprotein, får grönt ljus.
För svårt att göra rätt
Det är med andra ord svårt att hitta hållbara alternativ för den som vill äta kött och mjölkprodukter och det är också vad svenska folket svarat i en ny undersökning som WWF låtit göra.
– Vi ser en tydlig öppning för mer certifierat naturbeteskött i butikerna och vill att handeln agerar kraftfullt. Men det är också viktigt att fler producenter märker sina produkter som Svenskt Sigill Naturbeteskött och att handeln gör satsningar för att öka utbudet. Det skulle hjälpa konsumenterna att göra bra val i butik och bidra till minskad förlust av biologisk mångfald, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.
Hon menar även att fler svenska restauranger bör erbjuda kött med grönt ljus och att det är positivt att utbudet av vegoprotein ökar i butikerna. Den svenska köttkonsumtionen har minskat med nästan 10 kg per person enbart sedan 2016 – från 88,4 kg till 78,6 kg per person och år. I dessa siffror mäts slaktad vikt inklusive delar vi inte äter.
– Alla behöver ju inte äta enbart vegetariskt, men många behöver äta betydligt mer vego i vardagen! säger Anna Richert.
I samband med lanseringen av den uppdaterade Köttguiden släpper WWF sin nya app Matguiden som samlar deras tre konsumentguider: Fiskguiden, Köttguiden och Vegoguiden. WWF Matguiden finns nu att ladda ner via Google Play och Appstore.
Läs även:
• Köttallergi på uppgång i hela världen
• Växtbaserad föda nödvändig för att rädda naturen
• Gris- och kycklingindustri bakom stor import av regnskogssoja
• Ännu en studie: Ät mindre kött för att gynna miljön
• Krönika: Väntad kritik mot förenklad köttguide
• Varför är det så svårt att få veta vad vi äter?
• Palmolja och importerat nötkött störst utsläppsbovar för svensk konsumtion
• Vilda djur utgör bara 4% av alla däggdjur – resten är boskap och människor
Källa: WWF