Sillfiske i Norge. Foto: WWF
Idag släppte Världsnaturfonden sin Fiskguide där olika fiskbestånd bedöms med rött, gult eller grönt ljus utifrån hur hotade de är. Inte en enda av de 60 fiskarterna får enbart grönt ljus. För att äta fisk miljövänligt måste du därmed alltid veta från vilket bestånd fisken är eller lita på de certifieringar som finns (exempelvis KRAV och MSC).
Larmrapporterna om hur det går för vanliga matfiskar avlöser varandra. I januari kom en rapport om svenska fiskbestånd som slog fast att det går allt sämre för gädda, ål och torsk på grund av överfiske. I april visades en dramatisk dokumentär som tog upp det allvarliga tillståndet för torsken och Östersjön. Journallisten George Monbiot menar att det enda sättet att rädda livet i haven är om vi slutar äta fisk. Kollapsen av livet i havet går snabbare än den på land och det beror på överfisket.
Världsnaturfonden anser inte att vi måste sluta äta fisk, men deras nya Fiskguide är ännu ett larm om tillstånden i haven. De rekommenderar att vi låter bli allt fler vanliga matfiskar. Östersjötorsk, ål, pigghaj, vitling, rocka och röd snapper bör undvikas helt och det gäller även skrubbskädda, lake, piggvar/slätvar, tunga och blåfenad tonfisk eftersom de saknar alternativ som får grönt ljus.
En något slarvig, men säker regel baserad på Fiskguiden är att om du ska äta fisk så välj enbart KRAV- eller MSC-märkt sådan. Det gäller även när du äter på restaurang. Inte en enda av de ungefär 60 fiskarterna i rapporten får nämligen enbart grönt ljus. De har alla någon form av villkor för att kunna ätas; “om de är fiskade hållbart från ett visst bestånd”, “om de är odlade i ett visst land” eller “om de är KRAV-märkta”. För den som vill äta miljövänligt går det inte längre att äta fisk utan att ha koll.
LÄS ÄVEN: • Rapport om svenska fiskbestånd – allt sämre för gädda, ål och torsk
Anledningen till att det ser allt mörkare ut för fiskbestånden är enligt WWF att förvaltningen misslyckats. Det sker överfiske, trots att det finns tydliga vetenskapliga råd.
– Om vi ska kunna äta fisk med gott samvete i framtiden måste politikerna ta krafttag och kontrollen skärpas. Det återstår en hel del om EUs mål om hållbara fiskbestånd år 2020 ska nås. Idag är överfisket 40 procent i Nordostatlanten, 50 procent i Östersjön och 90 procent i Medelhavet. Men samtidigt ökar andelen gröna och miljömärkta alternativ i fiskdisken, vilket är glädjande, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
LÄS ÄVEN: • Gråsälar inte huvudhotet mot Östersjöns torsk
I Sverige äter vi ungefär två portioner fisk i veckan. Framför allt äter svenskar lax, sill, torsk och räkor och knappt 30 procent av det vi äter kommer från den inhemska produktionen från yrkes- och fritidsfiske, samt odling. Resten importeras främst från Norge, Danmark och Kina. Cirka 90 procent av världens kommersiella fiskbestånd är antingen fullt utnyttjade eller överfiskade.
LÄS ÄVEN: • Nya torskfiskekvoter i Östersjön betydligt högre än forskares rekommendationer
Fiskguiden har getts ut sedan 2002 och är ett samarbete mellan WWF i 25 länder. Bedömning baseras på tre kriterier: Hur bestånden mår – om förvaltningen och kontrollen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet (fiskeredskapen och bifångster). För odlade arter granskas var fodret kommer ifrån, odlingssättet och miljöpåverkan från odlingen.
Källa: fiskguiden.wwf.se
