Havre får grönt ljus i Vegoguiden. Foto: H. Zell – Own work, CC BY-SA 3.0
WWF har tidigare lanserat både Fiskguiden och Köttguiden för att vägleda konsumenter att välja måltid med hänsyn till klimat och biologisk mångfald. Nu har även vegetariska alternativ granskats och även om det mesta får grönt ljus i trafikljussystemet så finns det en del att tänka på.
Det vetenskapliga underlaget i Vegoguiden är framtaget av forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, medan WWF har gjort den sammanvägda bedömningen som baseras på fyra hållbarhetsaspekter: klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel och vatten. För att göra det enkelt sammanfattas varje produkt i ett trafikljussystem där grönt anses lämpligt att äta ofta medan orange och rött bör ätas sällan eller undvikas helt.
Läs även:
• Köttguiden
• Fiskguiden
I kött- och fiskguiden är det många produkter som får rött ljus. I Vegoguiden får ingenting sämre betyg än orange, vilket betyder “var försiktig” eller “välj helst något annat”. Här hittas produkter som oekologiska hasselnötter, cashewnötter, kokos, mandlar, pistagenötter, valnötter, avokado, sparris och bananer. De ekologiska alternativen av alla produkter får dock grönt (“ät gärna”) eller i vissa fall gult ljus (“ät ibland”).
Alla produkter i Vegoguiden får grönt ljus utom dessa. Lägg dock märke till att alla ekologiska produkter utom mandlar, valnötter, sparris från Europa, mango och oliver får grönt ljus. Källa: Vegoguiden
– En grundregel är att det är bra att välja Krav-märkt och ekologiskt när man kan. Välj grova grönsaker och baljväxter, exempelvis ärtor, rotfrukter, kål och potatis, som oftast är det bästa valet för planeten, säger Anna Richert, senior matexpert WWF.
Enklast: välj eko och Krav
De enda ekologiska produkterna som inte får grönt ljus är mandlar, valnötter, avokado, oliver, sparris (från Europa), dadlar och mango som alla får gult ljus (“ät ibland”).
Ekologiska och Krav-märkta produkter får över lag även bättre betyg än lokalt producerade varor. Det förklarar Anna Richert så här:
– Ekologiskt producerade vegetabilier får högt betyg av två orsaker: De får gott betyg i kategorierna Bekämpningsmedel och Biologisk mångfald. När man väger samman de fyra kriterierna så gör dessa två bedömningar att de sammantaget oftast får grönt ljus i Vegoguiden.
Krav- och ekoprodukter är också generellt bättre val än grödor odlade med konstgödsel och syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. I ekologisk odling gynnas därmed också den biologiska mångfalden.
Förutom att titta efter Krav- och ekoprodukter rekommenderar WWF också till viss del svenska vegetabilier. De har ofta lägre klimatpåverkan och dessutom har Sverige striktare lagstiftning kring bekämpningsmedel än de flesta andra länder.
Ganska många av produkterna i er genomgång odlas eller hade kunnat odlas i Sverige, men ändå är det nästan enbart importerade varor i de flesta affärer. Vad skulle krävas för att ändra på det?
– Det skulle vara positivt om fler av de vegetabilier vi åt vore odlade här i Sverige, förklarar Anna Richert. Vi skulle gärna se en mobilisering av konsumenter omkring detta, och att butiker tydligt skyltar upp eller använder ”Från Sverige”-märket. Det behövs också ett gensvar från producenterna och ökad produktion av vegetabilier här i Sverige. Vi har tagit fram veckomenyer som klarar kriterierna för One Planet Plate, på i huvudsak svenska råvaror. Det går mycket väl att bygga måltiderna omkring mat som produceras lokalt, man behöver inte öka importen bara för att man väljer vego men det som krävs är att man väljer och ställer krav på sin handlare och restaurang. I Sverige skulle det också vara bra med mer förädling av råvaror, som torkning, sortering och kokning av baljväxter så att vi kan hålla förädlingen här i landet. Det minskar onödiga transporter och gör att klimatsiffran blir lägre eftersom vi har en bättre elmix.
Om man har biologisk mångfald som hjärtefråga – är det ekologiska produkter som är det viktigaste valet då?
– Jag skulle säga att bland vegetabilierna så är det ekologiska samt Rainforest Alliance-produkter som är bäst för den biologiska mångfalden. Rainforest Alliance har tydliga kriterier som gynnar den lokala biologiska mångfalden genom skydd mot vattendrag, biodiversitet inne i odlingarna och skydd för områden med höga bevarandevärden.
WWF påpekar också i rapporten att vi som konsumenter har möjlighet att påverka genom att fråga efter hållbara alternativ både i matbutiker och på restauranger.
Källor: WWF och Vegoguiden
