WWF: Europas hav i dåligt skick med undermåligt skydd
Östersjön (och havsörn). Foto: Erik Hansson
Till 2020 skulle 10 procent av haven vara skyddade enligt Aichi-målen. Enligt en ny rapport från WWF är istället Europas hav i dåligt skick och saknar tillräckligt skydd för den biologiska mångfalden. Det gäller även Sverige där mer än hälften av de “skyddade” områdena saknar förvaltningsplan.
– Sverige har pekat ut 13.6 procent av havsytan för skydd, men mindre än hälften har fått effektiva förvaltningsplaner, och därmed inte ett fullgott skydd. Då går det inte att säga att vi skyddar våra havsområden effektivt, säger Metta Wiese, expert på havsförvaltning på WWF.
LÄS ÄVEN: • Otillräckligt skydd i över 90 procent av världens marina naturreservat
Faktum är att hos mer än hälften av områdena saknas en förvaltningsplan för hur skyddet ska verkställas i praktiken. Det gäller bland annat det stora området söder om Gotland som utannonserades som skyddat område häromåret (2016). Länsstyrelsen jobbar för att få klart en förvaltningsplan till det stora området, men det uppdaterade åtgärdsprogrammet från Havs-och vattenmyndigheten för Östersjöns akut hotade tumlare, som de måste ta hänsyn till, är redan försenat med två år. Alt medan ett fullvärdigt skydd kommer på plats, fortsätter aktiviteter som kan belasta havsmiljön negativt med fysiska störningar. Samt får restaurering och återställning av havsmiljön ännu längre tidsperspektiv. En anledning till att vi inte kommer i mål med god miljöstatus och våra miljömål för haven.
Bara 2 procent skyddade EU-hav
I Sverige och flera andra länder i EU uppfylls inte det internationella målet om att skydda minst 10 procent av kust- och havsområdena. Forskare har dessutom tidigare konstaterat att minst 30 procent av alla havsområden bör vara skyddade för att täcka behovet av hållbara ekosystem framöver, men för det krävs resurser och förvaltningsplaner. Endast 2 procent av Europas hav har idag ett fullvärdigt skydd.
LÄS ÄVEN: • Oväntat snabb återhämtning i marint reservat
Enligt WWFs nya rapport “Protecting Our Oceans: Europe’s Challenges to Meet the 2020 Deadlines” måste marina skyddade områdena ha förvaltningsplaner som kan hantera aktiviteter och utmaningar, såsom sjöfart, utvinning av sand, energianläggningar och fisket som kan påverka den biologiska mångfalden.
LÄS ÄVEN: • Marina reservat inger hopp i kampen mot klimatförändringar
Hur bör skydd till havs utformas för att vara pålitligt?
– Värdefulla havsområden måste skyddas för att bevara biologisk mångfald och livsmiljöer. Det måste tas fram fullvärdiga förvaltningsplaner inklusive resurser till uppföljning och tillsyn. All maritim verksamhet måste tillståndsprövas. Helst ska inte marina skyddade områden påverkas av människan, men det är väldigt svårt i våra hav där många sektorsintressen skall samsas om utrymmet. Det bör utses flera områden med förstärkt skydd och områden utan lokal mänsklig påverkan för att ge havsmiljön möjlighet att återhämta sig, säger Metta Wiese.
Sverige påstår sig skydda 13,6 procent av havsytan, men hur är det med kvaliteten på dessa områden?
– Viktigt att uppmärksamma att det bara är nästan 6% av de utpekade områden som har förvaltningsplaner i nuläget. Där finns brister i skyddet. Mycket kunskap finns, och mycket fattas, för att skydda havsmiljön, från livet på havsbotten till havsfåglarna på ytan. Vi måsta se på skyddet i ett helhetsperspektiv och verkställa skyddet med fullvärdiga förvaltningsplaner och där inkludera tydliga föreskrifter om aktivitet i området samt tillsyn och uppföljning, och resurser till detta arbete.
Vad är de huvudsakliga faktorerna bakom att inte mer hav skyddas?
– Det beror troligen på att skötselplaner ska tas fram i dialog med de sektorer som har intresse av verksamheter i samma områden, och att förvaltningsplaner för områdesskyddet därmed försvåras, sektorsintressen krockar med området utpekat till skydd. Det är många olika många väldigt starka intressen som vill nyttja haven.
Nu verkar inte de utlovade Aichi-målen uppnås av världens länder. Kan vi lita på att mål som Parisavtalet uppfylls när så många länder inte ens kan skydda tillräckligt med hav?
– Ja man kan ju undra om det finns rejäla ambitioner. Vi ser gärna att Sverige tar en ledarroll och att man då också agerar på hemmaplan och visar på hur man med fullgott skyddar sina egna havsområden. Sverige är aktiva på internationella konferenser men nu gäller det att verkställa på hemmaplan för att vara trovärdig mot sina medborgare. Vi skulle kunna visa att man kan ge haven och den biologiska mångfalden rejält skydd samtidigt som andra intressen kan samsas om haven. I regeringens nya budget finns pengar till havsarbetet. Vi får fortsätta att pusha på så att regeringen håller sina löften och Sverige kan uppnå våra egna miljömål och de internationella mål vi har åtagit oss, avslutar Metta Wiese.
Några av WWFs förslag för att skydda haven:
• Säkerställ att det finns tillräckligt med resurser till havsskydd så att myndigheterna kan utpeka nya områden för skydd samt ta fram och implementera planer för hur det befintliga och kommande skyddet ska verkställas, upprätthållas och kontrolleras.
• Det nuvarande målet om att skydda 10 procent av haven är för lågt satt. Regeringen bör verka för att målet uppdateras till minst 30 procent till år 2030 i enlighet med forskningen.
• Säkerställ att utformning av skyddade områden för haven generar ekologiskt representativa och väl sammanhängande nätverk av skyddade områden med effektiva bevarandeåtgärder och förvaltningsplaner. De skyddade områdena bör ligga så pass nära varandra i havet att de på så sätt kan skydda och säkra spridnings- och vandringsvägar mellan olika livsmiljöer i havet.
• Fler marina skyddade områdena bör utpekas på djupt vatten. I dag är många nära kusten.
• Regeringen bör besluta om att all verksamhet till havs i skyddade och ekologiskt känsliga områden ska tillståndsprövas.
• Regeringen måste verkställa sitt löfte i januariavtalet om ett generellt förbud för bottentrålning i skyddade områden.
• EU-kommissionen måste förbättra sin granskning av medlemsländernas skötsel och hantering av fisket. Det behövs för att säkerställa att målen om skydd i Natura 2000-områden uppfylls. De ska vara i linje med EUs gemensamma fiskeripolitik så att arter och deras livsmiljöer skyddas.
Källa: WWF
